Nokia som investeringsobjekt (Del 3)

En väsentlig del av detta, och samma sak som jag själv har misstänkt gällande den senaste tidens uppgång:

Storplacerare har intagit en hausseartad position i Nokia.. en så betydande rörelse i NOK signalerar ofta att någon har priviligierad information.

Jag misstänker alltså att en viss grupp har mer information om den framtida utvecklingen för Nokias optiska del, och möjligen kopplat till Nvidia.

Nokias aktie stängde i går i USA med en stark uppgång, och på en betydligt högre nivå än var aktien stängde i Helsingfors. Och detta skedde återigen med hög volym, och exceptionellt nog var volymen stark även mot kvällen. Denna nästa uppgångsvåg är alltså i full gång nu – vi får se hur långt den bär. Själv kommer jag högst troligt att göra en del affärer i och med denna våg. På kort sikt anser jag att aktien nu närmar sig en rimlig värdering.

Nokia har dock på lång sikt positionerat sig i en unik ställning, vilket gör att det i ett positivt scenario är möjligt att bolaget befinner sig i början av en långsiktig framgångssaga. Aktiekursen beter sig bara irrationellt ibland, och den påverkas också mycket av externa faktorer.

Grafen är på månadsnivå, men på dagsnivå stängde ADR i går på samma pris som den dag då Nvidia-affären/investeringen tillkännagavs. Och å andra sidan har en lika hög stängning före detta senast skett i maj 2015.

15 gillningar

Och den här artikeln dök precis upp.

I början av 2026 definieras Nokia inte längre av hårdvaran i konsumenternas fickor, utan av den osynliga, intelligenta infrastruktur som driver den globala ekonomin.

Värdering & Skuldsättning: Nokia upprätthåller en robust balansräkning med investment grade-status och en nettokassa på cirka 5 miljarder euro. Dess framåtblickande P/E-tal ligger på 12,5x, vilket många analytiker ser som en rabatt jämfört med dess snabbväxande konkurrenter inom optiska nätverk.

Justin Hotard, tidigare Executive Vice President på Intel, tog över rodret som VD. Hotards utnämning signalerade ett skifte från “telekomtraditionalism” till “kisel-först-infrastruktur” (silicon-first infrastructure). Hans strategi, “Connecting Intelligence”, betonar AI-nativ programvara och kiselfotonik (silicon photonics).

När vi blickar genom 2026 års lins har Nokia framgångsrikt navigerat genom det svåraste decenniet i sin historia. Genom att göra sig av med sitt konsumentarv och satsa på den AI-drivna framtiden för infrastruktur, har företaget ompositionerat sig som en oumbärlig leverantör av världens digitala nervsystem.

För dem som följer tickern NOK handlar historien inte längre om en fallen jätte, utan om en pånyttfödd arkitekt för framtiden.

5 gillningar

I den tidigare länkade LightReading-artikeln beskrivs hur Ericsson har implementerat flera ”AI for RAN”-algoritmer i sina BB-enheter som är i operativ drift, det vill säga att själva byggandet av radionätet för tillfället inte kräver en dedikerad AI-GPU, för att inte tala om de utmaningar som användningen av nuvarande GPU:er i radio och BB skulle medföra.

(Åter)uppbyggnaden av världen, som N+N driver, är sedan en helt annan historia som man inte bör hålla andan i väntan på att den ska realiseras. Lyckligtvis finns det drag i NI, vilket ger MI extra tid att genomföra planerna.

1 gillning

Proprius Partners gårdagens översikt. Man får dem genom att bara gå med i e-postlistan https://proprius.fi/ Kopiering är förbjuden, så här är bara ett referat.

Brevets rubrik är “buy the dip” - resultatsäsong. Nokia behandlas: ”Ett nytt blad vänds… man återhämtade sig från resultatsdagens dipp på några dagar och har stigit högre… guidning… trevligare att överraska positivt… AI (tekoäly)… värderingen är bara något förhöjd… genom att sakta nå tillväxtmålen kan man förvänta sig ett förbättrat resultat, klassisk buy the dip…”.

De har alltså läst tråden. Validering.

Senast i tråden var Proprius Viitikkos text ”Mr. Markets anförande” för 2 år sedan (den som minns det gamla…)

Nokia (19 miljarder euro)

”Finländska rekordet i att sparka burken framåt närmar sig, men risken är att man kliver på burken. Finska tech-bolag… Kanske inte den mest livskraftiga platsen att vara på. Värderingen är låg – ja, jag lyssnade på samma struntprat även då Apple började tränga undan Noksu på allvar. Jag påminner om att i tech-bolag leder stirrande på värderingar till att man kliver i sådana värdefällor (value traps) att 5G-cykler inte hjälper mycket. Och förresten, dessa nya G:n ger ju ingen nytta för dessa hårdvarubolag ändå – alla pengar slukas av FoU (T&K) och man får aldrig tillbaka dem.”

Det sägs dock inte i det nya inlägget att det fortfarande skulle vara en dipp. Just nu ligger vi på samma kursnivåer som åren 2014-2016. Telefonerna var sålda, Alcatel-L-affären gjordes och antalet aktier ökade nog rejält, så m-cap torde vara högre nu. Inflationens inverkan i jämförelsen motverkas av utdelningar, som visserligen också fick ställas in vissa år, och då dök det upp köplägen när det var som sämst.

Men det är kanske missvisande att jämföra siffror, eftersom vi är ett annat bolag än för 10 år sedan och för 25 år sedan.

Sign. Med på tåget längre än 10 år.

6 gillningar

Detta är helt sant och det är så jag också ser det. Å andra sidan tror jag att världen kommer att överraska, framtida användningskrav kommer snabbt att kräva dedikerad edge computing (reunalaskenta). I det läget lär traditionella SoC eller FPGA bli för klena.

För att vara ärlig har Morris glasögon under årens lopp säkert på sätt och vis strävat efter ärlighet, samtidigt som de först lyfte fram Huawei och senare lutade åt Ericssons håll. Han har egentligen inte vid något tillfälle behandlat Nokia på ett särskilt uppmuntrande sätt. Och analysen är förstås fortfarande helt inriktad på mobilnätssidan (mobile). Med tanke på Nokias nuvarande framgång är det inte relevant (förutsatt att utvecklingen motsvarar den nuvarande) – i framtiden kommer en tid (kanske med början någon gång 2027 eller 2028) då det återigen finns skäl att ägna detta mer uppmärksamhet.

När jag drar en grov kurva mot framtiden kan Nokia vara värd 8,5–13 euro per aktie, till stor del tack vare NI. Om utvecklingen fortsätter ännu längre (20 €) behövs det redan draghjälp från MI. Visst är det ännu lite svårt att överblicka det positiva scenariot för den optiska sidan (NI) – omfattningen kan i bästa fall bli överraskande stor. Det är alltså svårt att bedöma realismen – men det börjar dock bli säkert att scenariot inte är negativt.

6 gillningar

Bra inlägg än en gång, tack @Lexus

Jag har också funderat på att sälja en liten del vid ca 7 €/aktie.. Har du något försäljningspris i åtanke?

Nokia har själva uppgett att resultatet för H1 2026 kommer att vara svagt, på grund av investeringar m.m.
Å andra sidan funderar jag på om aktiemarknaden eventuellt gör en korrigering, precis som t.ex. guld och bitcoin..

3 gillningar

Tack, @Matkaaja.

Det här är ju ett slags nervspel för de investerare som har hängt kvar länge och orkat tro på en vändning. Inte heller jag har någon kristallkula, utan jag försöker bilda mig en uppfattning utifrån summan av många olika faktorer.

Man kan hämta lite vägledning från grafen ovan. Genom att studera trender inom teknisk analys är det troligt att:

  1. Toppen från 09/2014 kommer att överskridas, det vill säga vi stiger över 8,73 USD. Detta motsvarar i euro just nu 7,46 €.
  2. Om WSB-uppgången INTE tolkas som en tillfällig avvikelse (ohilyönti), bör vi enligt trenden stiga över 9,79 USD, alltså över 8,31 € (valutanoteringarna ändras förstås).
  3. Om vi i den nuvarande vågen stiger till trendkanalens övre kant, skulle noteringen beroende på tidpunkt ligga runt 10,50 USD. Där skulle även fibonaccinivån 2,618x av den första vågen, som syns i bilden, hamna.

Nivåerna i punkt 2 & 3 är sådana som jag anser vara sannolika åtminstone vid något tillfälle (där sammanfaller vändpunkter enligt många analysmetoder). Men då vi redan nu har haft en bra uppgång bakom oss, anser jag att var och en bör överväga hur man själv känner inför situationen. Om de högre nivåerna inte förverkligas (till exempel om en svart svan dyker upp och hela marknaden surnar till)… av den anledningen kommer jag själv att använda mig av diversifiering, och jag tror inte att jag kommer att tömma hela potten överhuvudtaget. Men detta är bara min egen stil – och jag har inte spikat något än.

Även det scenariot är fortfarande möjligt att de tidigare nämnda nivåerna i slutändan visar sig vara helt värdelösa, och att vi siktar mot ungefär 4,236x av den första vågens fibonacci.

10 gillningar

Tänker likadant själv, men det kräver ett felfritt utförande. Här är ett utkast till en text som jag lät översätta från engelska.

Ciena vs. Nokia – Omvärdering av AI-infra

Ciena (CIEN) har stigit från cirka 90 dollar (augusti 2025) till över 335 dollar (20.2.2026) – det vill säga cirka +270 % på sex månader. Marknaden har i praktiken omvärderat Ciena till en ren vinnare inom optisk AI-infrastruktur.

Det säger en sak: AI-supercykeln handlar inte bara om GPU:er – det handlar om optisk överföringskapacitet och energieffektiv dataförflyttning.

Vad skiljer Nokia åt?

Ciena är ett specialistbolag inom optik. Nokias Network Infrastructure (NI) är däremot optik + IP-routing + fasta nätverk.

Under 2026 skiftar konkurrensen från frågan ”vem var först med 1.6T” till frågan ”vem kan leverera den mest effektiva helhetslösningen i stor skala”.

1) Hastighetsparitet

Nokia låg efter Ciena när det gällde 800G-leveranser. Nu tar Nokias PSE-6s-motor bolaget till samma 1.6T-klass. 800G över 2000 km överföring har demonstrerats – det handlar alltså inte längre om laboratorietester utan om verklig trafik mellan AI-datacenters på långa avstånd.

2) Integrerad stack

Nokia designar även sina egna routing-chip (FP5/FP6). När optik och routing designas tillsammans (”coherent routing”), är målet en klart bättre power-per-bit än med separata lösningar. Energi är för närvarande den verkliga flaskhalsen för AI-datacenters.

3) Industriell hävstång – fabriken i San Jose

Nokia är den enda västerländska optiska aktören som har en egen InP-chipfabrik (Indiumfosfid) i USA.
Ett delstatsdokument från Kalifornien beskriver ett projekt där PIC-kapaciteten (Photonic Integrated Circuit) ökas 10-faldigt. Detta har betydelse för leveranssäkerheten och Nokias kostnadsstruktur.

Övergången från 3-tums wafers till 6-tums är planerad för att förbättra produktionsvolymerna per körning och siktar på en betydande förbättring av kostnad per bit, förutsatt att utbytet (yield) lyckas. Med andra ord: så fort produktionen har skalats upp, lättar kostnadsstrukturen för de optiska nätverken avsevärt, vilket har en marginalhöjande effekt.


Värderingsperspektiv

Cienas marknadsvärde (~45–47 mrd USD) har stigit till en nivå som närmar sig eller överstiger hela Nokia-koncernen (~42 mrd USD). Detta innebär att marknaden i praktiken värderar en specialiserad optikaktör högre än hela Nokias NI + patentportfölj + mobilnätverk tillsammans.

Om AI-utbyggnaden är en cykel som sträcker sig över flera år och om NI kan uppvisa:

  • återkommande hyperscaler-efterfrågan
  • marginaler som stiger mot målområdet 13–17 %
  • attraktionskraft för IP-routing vid sidan av optik

kan marknaden mycket väl dra slutsatsen att den nuvarande värderingsskillnaden inte är strukturellt hållbar. Man har redan på sistone kunnat börja “lyssna” till förspelet för en korrigering av värderingen.

Det handlar alltså inte om huruvida Nokia är ”fullvärderat” just nu – utan om omvärderingen av AI-transportinfrastruktur bara är i sin början även för Nokias del.

10 gillningar

Nokias fördel gentemot Ciena är dess vertikala integration. Ciena är bland annat mycket beroende av de InP-lasrar (indiumfosfid) man köper från Lumentum.

Dessutom har Nokia en färdig produkt för användning inuti datacenter, nämligen ICE-D. Ciena har varit starka inom pluggbara produkter (pluggables), men jag är osäker på hur redo de är för insidan av datacenter. De har inte en tillverkning på komponentnivå likt den Nokia har. Nokia har å sin sida vid flera tillfällen betonat sin specialisering på denna nivå, där PIC-kompetens (Photonic Integrated Circuit) är central. Jag misstänker att Lumentum kommer att vara involverat i den framtida CPO-utvecklingen (Co-Packaged Optics) gällande InP-lasrar, åtminstone i ett tidigt skede. Men Nokia kan ligga bra till när det gäller PIC-motorer, det vill säga den här färdiga ICE-D-produkten. Marknaden anar inte detta alls för tillfället, OM det nu förhåller sig så. Men vad blir då Cienas roll i detta? Kommer de överhuvudtaget att kunna delta på komponentnivå när den interna optiska utvecklingen i datacenter enligt min mening går i den riktningen?

Jag har för övrigt fått uppfattningen att Nokias FP5/FP6 inte är lämpliga för användning inuti datacenter, åtminstone inte i nuläget. De är ju kiselbaserade (kiselfotonik, Silicon Photonics), och de tål inte värme lika bra som InP. Det innebär att Nokias nuvarande utveckling av pluggbara moduler främst sker via Infinera och är InP-baserad – det vill säga ICE-X.

8 gillningar

Nokia slutförde förvärvet av Infinera för ganska exakt ett år sedan, och det verkar som att det var ett väldigt lyckosamt sådant, och dessutom helt rätt i tiden. När det gäller företagsförvärv så har det dock inte alltid varit så lyckosamt, vissa har varit oerhört dyra (tex Navteq), och andra fullständigt meningslösa (tex Withings).

Därutöver så har integrationen av företag inte alltid varit helt friktionsfri, det påstods att de minsann hade lärt sig från NSN, men ändå så tog det evigheter att integrera ALU till Nokia. Bedrövligt lång tid, och kostsamt..

Prismässigt verkar köpet av Infinera bra. Tidsmässigt verkar köpet av Infinera också väldigt bra. Men hur är det integrationsmässigt, hur framskrider det så här ett år efter köpet? Vad säger experterna på detta forum?

4 gillningar

Jag är säker. Jag kan produkten. Men som sagt, NVIDIA har så många versionsprojekt på gång även för switchar att Nokia nog också får plats. Men i det här skedet är Nokia bara med i pluggarna. Racket är proppfullt av dem, så ingen fara. En miljard är på väg.

7 gillningar

Man bör inte glömma Cisco. Cisco har också en enhet som tillverkar koherent optik. Dessa fyra tävlar i princip om den där delen av kakan för koherenta optiska anslutningar. Det lär väl dyka upp någon kinesisk copy-cat snart för att pressa priserna.

En annan betydande framgång för Nokia är Ethernet-baserade rack-switchar. Där är de tuffaste konkurrenterna Arista och Cisco. Nokia ser nu ut att ta marknadsandelar från andra och konkurrensen hårdnar.

Bara baserat på denna information har jag själv äntligen vågat plocka in Nokia i portföljen efter nästan tio år.

Det blir tillväxt i år. Tyvärr förutspår jag en total krasch för hela AI-sektorn nästa år. Denna de stora grabbarnas lek, där man investerar i varandra och samma pengar snurrar runt i en cirkel, kan inte fortsätta mycket längre. Det skulle behöva komma in pengar i cirkeln utifrån, och det ser inte särskilt lovande ut.

8 gillningar

Är inte AI-projekt fleråriga, så även om kursnivåerna skulle ta stryk, upphör projekten inte tvärt. Och å andra sidan kommer efterfrågan på AI säkert att öka även i fortsättningen, en annan sak är sedan vad olika aktörers intäktsmodell är när konkurrensen hårdnar.

7 gillningar

Jag tror personligen på att datacenter kommer att byggas både nu och i framtiden. Det komplexa bygge (himmeli) som NVIDIA har skapat på företagssidan berör egentligen inte Nokia så mycket än, men jag gissar att även detta är en kohandel där NVIDIA tar med Nokia i datacentren mot att de får in sina GPU:er i radioenheterna, så det är lite av en inavlad historia där också.
Nokia är dock en leverantör, så det blir förlust först när man slutar bygga och underhålla datacenter, och det ser jag inte hända riktigt än. Nya aktörer kan dyka upp på marknaden, som nu Nokia, och då ritas förstås värderingsmultiplarna om. Datacenter är dock här för att stanna och det är bra att vara med där. För mig spelar det ingen roll om värderingsmultipeln skulle krypa tillbaka ner om AI-bubblan sprack, för den kommer att stiga därifrån i takt med ökad vinst och förbättrade marginaler. Förlorarna är de som inte hittar avkastning på det kapital de investerat i sina fina datacenter. SaaS, centraliserad databehandling osv. är dock på väg. Jag kan betala 5 €/mån om jag för det får min mobil för 100 € att fungera som en enhet för 1000 €.

Det återstår att se om NVIDIA:s GPU i radioenheten är en bra eller dålig sak, det vill säga om deltagandet i den inavlade affären ger plus på datacentersidan men stryk inom mobilsidan. Jag är dock ganska säker på att man har tänkt ut applikationer som gör det attraktivt för kunderna. Jag vet inte om tanken är att trycka in det främst på den privata sidan (inkl. militärt) och lämna operatörerna med andra alternativ.

5 gillningar