Stort tack för förtydligandet. Om en linje skulle kosta 5-10 miljoner…så oj oj oj…skulle man närma sig 90-100 miljoner. Det är mycket det.
Ojoj. I praktiken innebär det att ytterligare investeringar måste göras, om bara finansiering kan hittas någonstans. Osäkerheten kring finansieringen är då förmodligen anledningen till att investeringsbeslut inte har fattats. Detta ser verkligen inte bra ut eftersom den 10-procentiga räntan som tidigare använts i den här tråden inte längre räcker för det här företaget. Men det är också ganska galet att ett företag värt 30 miljoner euro investerar 60-70 miljoner euro och här försöker små och enkla (jag talar bara för mig själv!) investerare reda ut rimligheten i den investeringen. Antingen undanhåller Lamor information eller så har de ingen aning om projektets lönsamhet. Jag är inte säker på vilket alternativ som är det större onda.
Inga ytterligare investeringar bör göras innan vi ser om den första linjen kan fås att fungera och om en säljbar produkt kommer ut ur produktionslinjen. Det är inte alls självklart att så skulle vara fallet. Det är klart att någon form av produkt kommer att produceras om reaktorn kan värmas upp, men att nå specifikationerna är verkligen inte så enkelt som man kan föreställa sig. Uttalandena från laboratoriepersonen som medverkade i videon var ganska talande i all sin brutalitet.
Lamor och Greenflow levererade en integrerad miljöskyddslösning till Mongla hamn i Bangladesh
- Bangladeshs första avfallsanläggning för mottagning och behandling i enlighet med MARPOL-kraven är redo för drift
Lamor och dess strategiska partner Greenflow har färdigställt Bangladeshs första mottagningsanläggning (Port Reception Facility, PRF) som uppfyller internationella MARPOL-krav i Mongla hamn. Färdigställandet av anläggningen fullbordar den helhetslösning som levererats av Lamor och Greenflow, vilken avsevärt förbättrar hamnens miljöskydd. Projektet är en viktig milstolpe för skyddet av Bangladeshs marina miljö. En officiell invigningsceremoni planeras inom en snar framtid.
En heltäckande miljöskyddslösning förbättrar Mongla hamns beredskap
Den integrerade MARPOL-lösningen som levererats av Lamor och Greenflow inkluderar, förutom mottagningsanläggningen, ett avfallsinsamlingsfartyg samt två moderna oljesaneringsfartyg med utrustning. Utöver utrustningen inkluderade leveransen driftsättningsstöd och personalutbildning. Tillsammans bildar dessa en helhet som effektiviserar avfallshanteringen och höjer hamnområdets miljöberedskap till en ny nivå.
Lösningen möjliggör för Mongla hamn den av MARPOL-konventionen krävda mottagning, behandling och korrekt bortskaffande av oljehaltigt avfall, avloppsvatten och fast avfall. Helheten omfattar avancerade mottagnings- och behandlingssystem, biologiska behandlingsenheter samt en förbränningsanläggning för icke-återvinningsbart avfall. Det behandlade vattnet uppfyller europeiska utsläppsstandarder, vilket bidrar till att skydda Sundarbans mangroveområde, som ligger nära hamnen och är ett av UNESCO:s världsarv.
En modell för framtida MARPOL-projekt på växande sjöfartsmarknader
Mongla hamnprojektet, som beställdes 2022, är värt cirka 25 miljoner euro. Projektet stärker Monglas position som en regional föregångare inom hållbar sjöfart och fungerar som ett praktiskt exempel för andra hamnar som strävar efter att uppfylla MARPOL-kraven.
Med stöd av erfarenheterna från Mongla-projektet fortsätter Lamor att utveckla MARPOL-lösningar globalt i nära samarbete med Greenflow. Företaget genomför för närvarande förstudier för liknande projekt i Kina och Kuwait.
Fakta: Lamors och Greenflows integrerade MARPOL- och hamnsäkerhetslösning
Lamor och Greenflow levererar en omfattande MARPOL- och hamnsäkerhetslösning, som möjliggör för hamnar att utveckla ansvarsfull avfallshantering och miljöberedskap i enlighet med nuvarande sjöfartskrav.
-
Mottagningsanläggningar (PRF) för oljeavfall, avloppsvatten och fast avfall
-
MARPOL-avfallsinsamlingsfartyg och landbaserade avfallshanteringssystem
-
Oljesaneringsfartyg, -utrustning och utbildning
-
Systemintegration, projektledning och driftsättning
-
Utbildning av lokala aktörer och kapacitetsuppbyggnad
-
Kontinuerligt operativt stöd och tjänster
Den 9 december 2025 undertecknade chefsingenjör Wang Hao vid Kinas miljöskyddscenter under transportministeriet, på uppdrag av centrets chef Li Tao, ett ramavtal för samarbete med Rob James, direktör för Lamor Corporation Oyj:s verksamhet i Europa och Asien.
Avtalet skapar en ram för samarbete mellan Lamor och transportministeriets miljöskyddscenter. Målet är att utveckla ett standardiserat utbildningsmaterialpaket i enlighet med riktlinjerna i Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) OPRC-konvention om beredskap och samarbete vid oljeföroreningar. Det standardiserade utbildningssamarbetet kommer att användas som ett medel för att främja arbetet relaterat till OPRC-konventionen. Parternas gemensamma mål är att dessa material under de kommande åren ska bli en modell för utbildning relaterad till fartygsföroreningsrisker i Kinas territorialvatten, hamnar och inre vattenvägar.
Parterna kommer att samarbeta nära för att bygga ett hållbart och ömsesidigt fördelaktigt partnerskap. Målet är att skydda Kinas vattenområden genom att erbjuda högkvalitativ och standardiserad utbildning i teori och praktik för oljesanering, vilket förbättrar beredskapen i alla verksamheter som är utsatta för föroreningsrisker.
Lamor har fått en beställning på att leverera ett avancerat vattenreningssystem till Syklon Oy. Syklon bygger för närvarande Finlands största anläggning för mekanisk plaståtervinning i Hyvinge, som i sin produktion använder en process baserad på densitetsskillnader för att separera plastfraktioner.
Lamors leverans omfattar en komplett vattenreningsprocess enligt nyckelfärdig princip, som möjliggör oavbruten drift av Syklons plastbearbetningsanläggning. Lösningen består av följande delsystem: kemisk fällning, automatisk filtrering, keramisk ultrafiltreringsprocess, aktivkolfiltrering och omvänd osmosprocess.
Systemet, som levereras i två linjer, uppnår en återvinningsvolym på 10 m³/h per linje, vilket avsevärt minskar behovet av dricksvatten i återvinningsprocessen. Syklons Zero Liquid Discharge (ZLD) -process, som använder ett slutet vattensystem, säkerställer att inget avloppsvatten som behöver avledas uppstår och förhindrar samtidigt att mikroplaster hamnar i omgivande vattendrag.
Tidigare har Lamor levererat teknik för behandling av oljigt vatten till olje- och gassektorn, containerbaserade ultrafiltreringssystem för produktion av dricksvatten i Brasilien samt omvänd osmoslösningar till Norge för fiskodlingsindustrin.
Beställningens värde är över 1 miljon euro och den har bokförts i Lamors orderstock under fjärde kvartalet 2025. Leveranserna beräknas ske i slutet av första kvartalet 2026.
Här är Ates kommentarer om Lamors senaste order. ![]()
*Lamor meddelade på onsdagen att de hade fått en order att leverera ett vattenreningssystem till Syklon Oy. Ordern är värd över 1 MEUR och har bokförts i bolagets orderstock för fjärde kvartalet 2025. Nyheten är relativt liten i storlek, men ett strategiskt korrekt steg när bolaget expanderar sina vattentekniklösningar till industriella applikationer. Vi ser inte att meddelandet har någon omedelbar inverkan på våra prognoser.
Yle har ett reportage om Lamors anläggning och företaget i allmänhet. Förklarar hela affärsverksamheten i detalj!
Bygget av den konceptanläggning som Lamor uppfört i Kilpilahti nära Borgå för framställning av återvunnen olja från plastavfall har nått en ny milstolpe, då de mekaniska installationsarbetena för processutrustningen slutfördes i december. Myndigheten för utrustningsgodkännande (TÜV Rheinland) har utfört den nödvändiga installationsbesiktningen och de funktionella testerna av processutrustningen är redan långt gångna.
Resan fortsätter mot de sista myndighetsinspektionerna och produktionstestkörning
För närvarande utförs de sista anslutningarna vid anläggningen i Kilpilahti och förberedelser inför den kommande inspektionen av Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) pågår.
Efter Tukes inspektion kommer bolaget att ha beredskap att påbörja det produktionstekniska idrifttagandet av anläggningen med faktiskt återvunnet insatsmaterial. Upprampningen av produktionen förväntas, som tidigare meddelats, inledas under det första kvartalet 2026.
Anläggningen i Kilpilahti är en central del av Lamors strategi för att främja cirkulär ekonomi samt skapa kontinuerlig lönsam omsättning. Den första produktionslinjen, som nu färdigställs, kan hantera cirka 10 000 ton plastavfall per år, och i full skala kommer anläggningen med fyra produktionslinjer att kunna återvinna 40 000 ton plastavfall.
Lamors anläggning för plaståtervinning i Kilpilahti, Borgå, är Finlands första anläggningskomplex i industriell skala som utnyttjar pyrolysteknik, där plastavfall från konsumenter, såsom livsmedelsförpackningar, omvandlas till certifierad återvunnen olja. Lamors lösning kommer att minska behovet av fossila importråvaror och höja återvinningsgraden till en ny nivå: När alla fyra produktionslinjer är färdigställda kan anläggningen hantera cirka 40 000 ton plast årligen, vilket enkelt kommer att höja Finlands återvinningsgrad över EU:s mål på 50 %. I dagsläget ligger nivån på endast cirka 30 %.
Här är Thomas kommentarer gällande Lamors Sköldvik-projekt. ![]()
Lamor meddelade på tisdagen att de mekaniska installationsarbetena för procesutrustningen vid bolagets cirkulärekonomiska anläggning i Sköldvik slutfördes i december. Upprampningen av anläggningens produktion förväntas inledas under det första kvartalet 2026, vilket är i linje med bolagets tidigare kommunikation. Nyheten är svagt positiv, eftersom den bekräftar att driftsättningen av anläggningen fortskrider enligt förväntningarna. Pressmeddelandet har ingen inverkan på våra prognoser. Man kan bekanta sig mer på djupet med Lamors anläggning för kemisk plaståtervinning genom att titta på den fabriksbesöksvideo som vi nyligen spelade in.
Lamors joint venture KAK‑Lamor har kommit överens med Kuwait Oil Company (KOC) om att förlänga det nuvarande marksaneringsprojektet i Kuwait med högst 18 månader. Projektet fortsätter enligt det nya avtalet fram till högst juli 2027. Förlängningen av avtalet ökar också avtalets totala värde något.
Ett ganska kryptiskt pressmeddelande. En förlängning på 18 månader är ganska lång, så hur kan det bara vara en liten ökning av avtalsvärdet? Ingen syn på förlängningsperiodens inverkan på omsättning eller lönsamhet heller. Inte så konstigt att det knappt märktes i aktiekursen. Vore det möjligt för Inderes att reda ut effekten på prognosen?
Här är Thomas kommentarer gällande detta färska pressmeddelande, då Lamors marksaneringsprojekt i Kuwait förlängs. ![]()
Lamor meddelade på onsdagen att dess samriskföretag KAK-Lamor har kommit överens med Kuwait Oil Company (KOC) om att fortsätta det nuvarande marksaneringsprojektet. I och med avtalet förlängs projektet med högst 18 månader och dess omfattning utökas något. Nyheten är positiv för Lamor, eftersom utvidgningen av det ursprungliga avtalet visar att kunden är nöjd med samarbetet med Lamor. Pressmeddelandet har ingen omedelbar inverkan på våra prognoser, men det minskar prognosrisken för de närmaste åren något.
Pressmeddelandet blev förvisso tunt vad gäller detaljer, men som jag förstår det var bolaget tvunget att samordna med kuwaitiska Khalid Ali Al-Kharafi Bros gällande vilken information som delas, eftersom det rör sig om ett joint venture. Min egen tolkning är att när man informerar via ett pressmeddelande och använder termen ”något”, förblir den direkta effekten ganska begränsad i Lamors skala. Viktigare anser jag signalvärdet vara – att en viktig referens, Kuwait Oil Company, är nöjd med Lamors leverans och den tilläggsförsäljning det kan generera.
Även om nyheterna kring plaståtervinningsanläggningen verkar ha gett aktien ordentlig fart nu i början av året, anser jag att Lamors traditionella verksamhet spelar en mycket mer central roll för investeringscaset under åren 2026–2027. Upprampningen av plaståtervinningsverksamheten och att få den lönsam kommer att kräva tid och ytterligare investeringar, vilket förutsätter kassaflöde från den traditionella verksamheten, som kommer att bära bolagets resultatnivå under en lång tid framöver.
@Thomas_Westerholm Hur stor risk ser du att kassaflödet från den traditionella affärsverksamheten inte räcker till för att täcka förlusterna från uppstarten av plastanläggningen och de nödvändiga investeringarna för att ta anläggningen i bruk? Å andra sidan, vad är risken för att det inte går att hitta en villig finansiär på marknaden för att slutföra anläggningen?
Och å andra sidan, finns det i konceptet för plastbehandlingsanläggningar potential för en bredare spridning i världen?
Lamor verkar vara riktigt svårt att få grepp om, även för en bra analytiker. Det där kassaflödet för 2026 är en helt kritisk fråga för investerare, men bristen på insyn gör det enligt min mening omöjligt att investera. Lamor borde enligt mig öppet berätta vad upprampningen av Kilpilahti kräver (€ + tidtabell), hur kärnverksamheten ser ut och vad planen är för obligationen. Återvinningsverksamheten borde också rapporteras som ett eget segment. Om guidningen för 2026 följer tidigare år – en svävande omsättningsprognos och EBIT-marginal, och inget om kassaflöde, capex eller balansräkning – så måste man konstatera att de antingen mörkar något eller helt enkelt inte vet. Hur ser refinansieringen av obligationen ut i ljuset av dina kassaflödes-/balansprognoser, då det börjar bli akut?
Ja, ur företagets perspektiv är det sista stycket i din kommentar verkligen viktigt. När de sista tre linjerna byggs i Kilpilahti ska det bli intressant att se om den totala investeringen stannar under 100 miljoner.
Det är en hel del, och som du konstaterade måste den övriga verksamheten täcka alla kostnader för det lånet/den investeringen under åtminstone de kommande två åren.
Det är mycket sagt att ”när de sista tre linjerna byggs”. Jag skulle först vilja se att den första linjen har färdigställts, driftsatts och att anläggningen fått sina tillstånd. Driftsättningen skulle förstås först och främst kräva att anläggningen har alla maskiner och all utrustning som behövs i processen på plats.
Du har rätt. Jag tror dock att det är det slutgiltiga målet. Tidplanen får vi se.