Menar du alltså på fullt allvar att det inte råder någon arbetskraftsbrist? Inte nu, och inte för ett år sedan. Det finns ingen brist på kompetent personal, inte inom någon som helst bransch. Och om det ändå gör det, är orsaken enbart lönen. Det torde inte vara särskilt meningsfullt att fortsätta diskussionen utifrån den här utgångspunkten. Jag undrar bara storligen varför man pratar om en tillbakagång i utbildningen, det är ju inget problem. Det är bara att höja lönen, så dyker kompetent folk upp.
3 gillningar
Jaha, det här gick ju riktigt bra 
8 gillningar
Jag håller helt med om det här fallet med Norelco. Välskrivet, både detta och det föregående inlägget i ämnet.
Jag kom genast att tänka på när en företagare för ett par år sedan (hittade inte artikeln nu) beklagade sig i Kauppalehti över att han inte hittade någon erfaren och kompetent CNC-operatör till sitt företag. En kvalificerad person hade sökt, men han var 60 år gammal, så han kunde inte anställas. Det som stack ut var att företagaren nämnde att han hade erbjudit så mycket som 15 € i timlön. Inom metallbranschen verkade de kollektivavtalsenliga (TES) lönerna börja på ungefär 15 €/h och uppåt. Åtminstone på min egen arbetsplats var det så. Den nuvarande medianlönen för CNC-operatörer är enligt Oikotie ~18 €/h, och för ett par år sedan hade jag uppfattningen att det krävdes ett erbjudande i den storleksordningen för att anställa någon erfaren.
Angående Norelco väcks oundvikligen frågor om man i problemlösningen har försummat att se sig själv i spegeln. Är ledningen ens med på tåget? Om tillväxt är i sikte och man år efter år tvingas säga att en beställning inte får plats i orderböckerna, borde man inte då faktiskt göra något åt saken? Om man inser att problemet är att det inte finns tillräckligt med arbetskraft på företagets ort, skulle man kunna expandera verksamheten dit där det finns arbetstagare tillgängliga? Eller betala en lön som lockar arbetstagare till orten. Det är ju precis så arbetsmarknaden ska fungera, när lönen söker sig till den nivå där man hittar utförare för arbetet.
Men när det bara inte går att göra något. Allt har verkligen gjorts.
31 gillningar
Klimatförändringarna förstärker ju extrema väderfenomen och ökar till exempel nederbörden. I Finland får vi dem för tillfället i form av alltför riklig snö, medan de i Lissabon kommer som regn och översvämningar. Ingetdera scenariot är idealiskt ur ett samhällsperspektiv.
9 gillningar
Det är ju så HR-avdelningen på varje företag förkunnar. De som inte tror ett ord av vad personalavdelningen säger dyker sedan upp i skattekalendern med högre löner, efter att ha bytt till sådana ställen där man betalar bättre, även om det enligt utsago inte ska ge så mycket mer lycka.
Visst ligger det en sanning i att lönens betydelse börjar minska avsevärt någonstans kring 5 000–6 000 euro/mån. Men det har också forskats fram att tillfredsställelsen ändå stiger när lönen ökar, även om man har nått en punkt med lägre tillväxttakt.
1 gillning
Man behöver inte ens gå till så höga månadsinkomster. Det finns inga bevis för att högre lön fungerar som en långsiktig motivationsfaktor. Om lönen är huvudsaken utför arbetstagaren inte sitt arbete drivet av inre motivation utan yttre. Slutresultatet blir inget vidare, det finns gott om forskning kring detta. Jag förespråkar på inget sätt låga kollektivavtalslöner (TES-löner) här. Alla förtjänar en ordentlig ersättning för sitt arbete.
3 gillningar
När man når den här åldern får man ganska lätt en sådan världsbild, att det är just så. Det finns ingen arbetskraftsbrist. Det har aldrig funnits. Och det kommer aldrig att finnas. Varje gång under min livstid som EK (Finlands näringsliv) har utropat ett behov av att få in massor av fler invandrare för att fylla en skriande arbetskraftsbrist, har lågkonjunkturen snart stått för dörren. Företag som Norelco använder detta narrativ endast för att få gratis reklam. Varje gång det finns en ledig tjänst med sökorden fast anställning och ordentlig lön, så hittas en utförare som genom ett under. IMHO.
Heh, jag minns när Nokia fortfarande var stort och krävde med hårda ord att utbildningen måste utökas och att utländska toppexperter måste fås till landet. I själva verket sökte de nybörjarkodare. Om de hade sökt riktiga toppexperter skulle lönen ha varit minst omkring 8 000 euro/månad. Eller för de riktiga topparna betydligt mer, för att vara jämförbara med Silicon Valley, dit topparna som av en slump verkade söka sig. Undrar om det berodde på det trevliga klimatet, jag vet inte. Men redan 5 000 euro/månad tycktes vara en väldigt hög lön att betala till dessa “topptalanger” som var så eftertraktade till Finland. Vad är det annat än att söka efter billig arbetskraft. Nåväl, det hittade man ju sedan som underentreprenad från Indien. Konstigt nog blev det inga bra produkter med det konceptet.
Nåväl, det dröjde inte länge förrän Nokia var ganska nära konkurs. Om vi nämligen läser det bokföringsmässiga resultatet och balansräkningen och inte det så fashionabla non-IFRS-resultatet.
Här bör man dock notera ett inte helt obetydligt strategiskt val som Nokia gjorde. Det hängde inte på den vanliga ingenjören eller ens en lite mer senior sådan, att den högsta ledningen spelade allt på ett kort och valde Microsoft som operativsystem för mobiltelefonerna. Brinnande plattformar och så vidare, med vilka man lyckades förstöra marknadens förtroende för billiga telefoner praktiskt taget över en natt, trots att man tjänat högar med pengar på dem nästan in i det sista. Kanske fick den högsta ledningen tillräckligt betalt, och det vansinniga beslutet berodde inte på oförmåga. Det vore bara intressant att veta vad det i så fall berodde på.
5 gillningar
Tja, nog medgav vår personalavdelning att nöjdheten planar ut just vid nivån 5 000–6 000 euro/månad. Jag har visserligen inte satt mig in i ämnet mer noggrant. Så om nivån till exempel är lägre.
- Det där TIN-numret är alltså samma sak som skattenumret. Det finns på ditt skattekort och du kan även kontrollera det i MinSkatt under kunduppgifter.
- Ja, utdelningar från ett norskt börsbolag borde gå igenom med ganska lite krångel.
- Från MinSkatt kan du även automagiskt skriva ut det där intyget under: Funktioner > Intyg > Hemvistintyg.
Om du nu bestämmer dig för att fråga efter källskatten, berätta gärna åtminstone hur länge processen tar i ditt fall.
P.S. BEW är ett skitbolag, det är inte värt att skaffa (disclaimer: jag vet absolut ingenting om bolaget).
5 gillningar
Inte en så tokig dag. EU lyckades enas om en minimibolagsskatt på 15 % för storföretag!
Det tog ju inte ens tio år efter att man upptäckte att storföretagen undvek skatt, ibland helt och hållet, genom “double-Dutch-Irish-sandwich” och andra skatteupplägg. Rekordet var nog Apple, som i ett skede borde ha betalat skatt till Atlanten när både Irland och USA konstaterade att beskattningen inte var deras bord.
Snart klagar väl någon på att de globala företagen lämnar jorden och flyttar någon annanstans om de tvingas betala skatt här. 
41 gillningar
Vilka finländska storföretag var det som för ungefär fem år sedan avslöjades för skatteflykt genom skatteavtal på ett par procent med Nederländerna, Belgien och Irland?
2 gillningar
Du tog ett kort citat från den första texten och antog något som jag inte hade sagt. Även nu drar du märkliga slutsatser. Jag skrev enbart det jag skrev. Jag har inte tagit ställning till arbetskraftsbristen inom alla branscher.
Självklart har Norelco brist på arbetskraft och så kommer det att vara även i fortsättningen. De anser själva att de har gjort allt som är möjligt, så situationen kommer för deras del förmodligen aldrig att förbättras.
Det gör mig förbannad att dessa “norelco-företag” tillåts sprida sin agenda i tidningsspalterna utan att journalisterna utmanar dem på minsta sätt. De orkar inte ens kontrollera platsannonserna hos det företag som får spaltutrymme för att klaga på arbetskraftsbrist. Är arbetskraftsbristen sedan löst om de där tre ynkliga platserna tillsätts? Det är ju redan tragikomiskt att man klagar i tidningen över arbetskraftsbrist, men det finns inte en enda ledig heltidstjänst med tillsvidareanställning.
Vad vore då botemedlet för arbetskraftsbristen med dessa ganska låga löner? Om Tokmanni erbjöd sin kassapersonal eller Norelco sina montörer bättre lön än konkurrenterna samt en heltids- och tillsvidareanställning, så skulle arbetskraftsbristen försvinna omedelbart. Då skulle dessa i sin tur bli företag som arbetstagare vill gå över till även från annat håll.
Inget sådant kommer alltså att hända, utan man kommer även i fortsättningen att klaga på arbetskraftsbrist trots att man inte ens söker anställda. Ibland kan man beklaga sig i tidningen över att ingen kommer och jobbar och att man inte får använda tillräckligt med arbetskraftsinvandring. De arbetslösas bidrag är också så stora att det kanske är bra att nämna något om dem också. Kanske dessa bristplatser rentav skulle kunna skötas som rehabiliterande arbetsverksamhet med en daglig kostnadsersättning på 9 euro. Det finns ju nog med jobb för den som vill arbeta!
33 gillningar
Ska den finländska energipolitikens misslyckanden snart få sin upplösning
6 gillningar
Fusionen lär väl alltid vara pålitligt på väg i produktion om bara 10 år.
Så har det varit i minst 30 år redan.
13 gillningar
Olkiluoto 3=Drivs med fusionsreaktor? Äntligen klarnade orsaken till förseningarna.
11 gillningar
Olkiluoto är ju ren fission och därför är det så märkligt att tidtabellerna mer har påmint om bygget av ett fusionskraftverk…
2 gillningar
Arbetskraftsbrist är en flytande gräns. Marknadsekonomin bygger på efterfrågan och utbud, det vill säga vad parterna vill ha och vad de är beredda att erbjuda i utbyte. En produkt som tillverkats i en fabrik är av jämn kvalitet och prislappen finns angiven på butikshyllan. Handeln flyter smidigt. När det gäller bostäder är däremot varje bostad lite annorlunda baserat på storlek, läge, ålder och skick, och marknaden är vanligtvis illikvid. Det kan sluta i en budgivning. På arbetsmarknaden är å andra sidan varje arbetsplats och varje arbetstagare unik, och det finns enormt många rörliga faktorer. Det som gör arbetsmarknaden speciell är att båda parter måste presentera sina krav – vanligtvis är den ena partens krav givna i form av ett pris.
Generellt kan man säga att ju högre krav man ställer, desto tyngre måste också den motvikt vara som man själv lägger i vågskålen. Det är lite pinsamt att klaga på att det inte blir någon affär. För att en affär ska bli av måste även den andra parten tycka att det presenterade erbjudandet är lockande. I en marknadsekonomi är den rådande situationen korrekt och snedvridningar korrigeras snabbt. Enligt min mening är det helt normalt att alla företag inte lyckas, och den kreativa förstörelsen kanaliserar arbetstagare och kapital mot företag som skapar värde för samhället.
4 gillningar
Jag är nog trött, men det här roade mig verkligen. 
https://twitter.com/ThatEricAlper/status/1602430651067777025
43 gillningar
Nu får ni ge er. Ni skämtar på forumet om en historisk händelse. 
Det råder inget tvivel om att det fortfarande kommer att ta lång tid innan man producerar el med fusion, men sådana här genombrott brukar påskynda framstegen. Inom den privata sektorn finns det säkert ett intresse av att finansiera fusion nu när det har bevisats fungera.
Biden hade ju vid något tillfälle som mål att kommersialisera fusion inom tio år. Det var det knappt någon som trodde på, och knappt någon som gör nu heller.
Men en fusionsguru från Cambridge påminde idag om att den första fissionsreaktorn i Chicago 1942 var igång i hela 5 minuter. Men 15 år senare startade det första kärnkraftverket i Pennsylvania.
Ofödda ungar kommer att läsa om den här dagen i historieböckerna.
8 gillningar
Angående fallet Norelco, ett bekant företag där många kompisar har gjort praktik och sommarjobbat i Savonlinna.
Det första problemet är lönen. Åtminstone tidigare gick man efter metallbranschens kollektivavtal (TES) även för elektriker. 2 000 €/månad för en erfaren elektriker för monteringsarbete, utan några särskilda utvecklingsmöjligheter, lockar ingen utom som ett tillfälligt jobb eller i brist på annat. Detta återspeglas också i den situation som VD:n nämnde, där 30 studenter per år gör praktik på företaget, men ingen är intresserad av att ta anställning där. Vad kan det bero på? Detta leder oss till det andra problemet.
Atmosfären. Delvis för att lönen är rent ut sagt usel jämfört med många andra lokala företag (Metsä, UPM, Andritz, Elvera), så finns det inget motiverat och glatt arbetslag där, oavsett hur mycket ledningen än försöker “hajpa” det i sina tal. Personalmånerna är obefintliga samtidigt som det krävs hårda resultat, och de anställda får täcka upp för personalbristen med sin egen insats. Den negativa spiralen är i princip ett faktum. Och till råga på allt har företaget haft ett negativt rykte på orten ända sedan 90-talet på grund av liknande misskötsel, så det är inte konstigt att det inte går att hitta folk.
500 €/månad till i lön så skulle det strömma in färska elektriker från SAMIedu så mycket som behövs, och samtidigt skulle företaget kunna bygga den tillväxt som VD:n bedömer skulle välla in genom dörrar och fönster bara det fanns tillräckligt med arbetskraft. Det kommer bara inte att hända förrän ledningen byts ut och moderniseras 
21 gillningar