Det här är faktiskt en av de främsta anledningarna till att jag använder kontanter. Om en affär inte accepterar landets officiella valuta som kontanter, då röstar jag med plånboken. Jag ogillar verkligen den här utvecklingen där kontanter rentav demoniseras. Till och med att sätta in kontanter på banken kräver en redogörelse, även om det rör sig om hundralappar osv.
Det här leder förstås in på frågor om penningtvätt och annat, men i det stora hela tvättas miljarder världen över och det hjälper inte att begränsa den vanliga medborgarens kontanter.
Ingen historia finns och den färska analysen görs från ett blankt blad?
Modus operandi är alltså INTE att analytikern bestämmer sin syn på en skala mycket negativ, negativ, HODL, positiv, mycket positiv och att målpriset sedan inte sätts med metoden:
mycket negativ = kurs x 0,9
negativ = kurs x 0,95
HODL: målpris = kurs
positiv = kurs x 1,1
mycket positiv = kurs x 1,15
Det känns som att det är mer sannolikt att se detta
Än att se målpriset röra sig i en annan riktning än aktiekursen i en uppdatering. Oavsett om motiveringen sen är t.ex. värderingen av jämförelsebolag, ”förändring av acceptabel värderingsnivå”, ökade risker, att man lutar sig mot siffror på kortare sikt osv. osv., som används för att motivera att målpriset flyttas efter kursen.
Jag förstår. En vacker dag kommer vi att uppleva att både Visa och Mastercard ligger nere samtidigt, och särskilt då är kontanter kung.
Jag förstår dock även handlarnas ståndpunkt; nattsafes har i praktiken lagts ner och bankerna tar inte emot pengar. Det enda sättet är dyra värdetransporter där kostnaderna kan uppgå till tiotals procent av kontanternas värde (på grund av hög styckavgift och små mängder kontanter).
Lägg därtill personalens missbruk och säkerhetsaspekten, så är det enklaste att bara sätta upp en lapp på dörren: ”Vi tar inte emot eller förvarar kontanter”
Vart tar det där produktivitetssprånget som AI medför vägen om det nu äter upp de anställdas löner men inte hamnar i företagens resultat? Menar du att AI börjar utföra självständigt arbete vars avkastning inte tillhör någon?
Våren 2017 lämnade jag in en Eurojackpot-rad och bestämde mig för att om jag vinner så köper jag hela Marimekko. Som tur var vann jag inte, då jag säkert skulle ha förstört en bra affärsverksamhet. Visst hade man kunnat investera i Marimekko vid det laget även utan Eurojackpot-vinst och få en bra avkastning.
Konkurrensen borde väl föra den nyttan till slutanvändarens fördel, det vill säga att priserna till exempel sjunker.
När AI och Optimus-robotar till slut har gjort mänskligt arbete olönsamt, kan vi äntligen njuta av den kommunistiska utopin där alla får så mycket av allt de vill ha och AI kan producera dessa tjänster, produkter och nya robotar i precis så stor mängd som det behövs.
Jag funderade en gång på att om man vann typ 100 000 000 € på Eurojackpot så skulle det för några år sedan (3–4 år sen) ha varit kanske 1/3–1/4 av hela Ariana Grandes förmögenhet. Jag tänkte då på att man faktiskt vinner en sådan summa utan att göra någonting, medan någon annan har jobbat i över 10 år för den summan. Inställningen skulle vara väldigt annorlunda till att vinna 100 000 000 € kontra att tjäna ihop 100 000 000 € själv.
Det här är verkligen ett utmärkt personligt skäl för dig att vara aktieinvesterare. För om du någonsin måste lämna Inderes och hamnar i ett vanligt storföretag, så är det precis tvärtom: där får man försöka hitta en kvart mellan alla mötesmaraton för att göra sitt eget jobb, såvida man inte multitaskar under mötena. Den närmaste chefen ser man kanske inte på flera veckor, eftersom hen har fyllt sin kalender för att försöka skydda dig från ännu fler möten. Att boka in en pratstund med kollegor följer samma principer som hos folktandvården, och den egna kalendern är som Minas Tirith, som ändlösa horder av orcher försöker slå hål i för att få till ett genombrott, och det enda hoppet är att försöka härda ut tills den räddande semesterperioden infinner sig.
I det läget skulle det nog vara vettigare för den egna mentala hälsan att till exempel gå i förtidspension för att njuta av utdelningsinkomster och offentligt beklaga sig över börsbolagens överdrivna återköp av egna aktier
Generellt sett glorifieras människor nästan undantagslöst baserat på framgång inom gemenskapen, titel eller status, trots att de kan ha långa, korta eller obefintliga meriter i själva den nuvarande arbetsuppgiften. Man måste förstås komma ihåg att människor passar för olika saker. Själv är jag helt värdelös på vissa saker och riktigt vass på andra. Knappast i varken den högsta eller lägsta decilen, även om det vissa dagar kan kännas så. Generellt sett är skillnaderna resultatmässigt försvinnande små mellan toppresterare, medelmåttor och svaga presterare, om man ceteris paribus tog bort alla andra variabler ur ekvationen.
Perplexity Computer roastar Inderes | Sami Miettinen | Neuvottelija 373. Perplexity Computer är valet för den kapitalstarka – en egen AI-anställd för över 200 €/mån. Sami ber den roasta Inderes modellportföljs usla utveckling under 2025 och sammanställa de viktigaste nyckeltalen och EBIT% från Inderes 6-månaders analysrapporter till ett koncist presentationsformat.
00:00 Sami Miettinen presenterar Perplexity Computer
00:30 Bakgrund: Diskussion på Inderes-forumet om Verneri Pulkkinens AI-skepticism
01:00 Användningen av AI i Excel, PowerPoint och annat kontorsarbete är omfattande
01:30 Perplexity Computer – en agentorkestrerad virtuell AI-anställd
02:00 Pris över 200 euro i månaden och kostnadsjämförelse med Claude Code Max
03:00 Det svarta året 2025 för Inderes modellportfölj – underprestation
04:00 Portföljen saknade defensiva sektorer som bank, telekom, energi och råvaror
05:00 Kollapsen för mjukvaruteknik och tillväxtbolag fortsätter och AI effektiviserar kunskapsarbete
06:30 Automatisk hämtning av Inderes rapporter och data: dashboard, EV/EBITDA och heat map
08:30 Slutsats om AI-verktyget: en duglig partner för analytikern och en uppmaning att börja använda det
IMHO det här var AI-slop på den där separata AI-kanalen. Det här är AI-slop även här i kafferummet.
AI är den senaste stora grejen som orsakar en herrans massa hype, särskilt bland dem som ansvarar för AI. Ganska många höjdare har anställts för att ansvara för hypen, och nu hypas det för fullt i tjänsten.
Ja, vi använder alla redan Claude, och både kod, dataanalys och PowerPoint knåpas ihop i glatt samarbete med den varje dag. Det här är förstås fina och effektiva verktyg, men den ohämmade hypen har hittills i alla tidigare industriella revolutioner visat sig vara helt förhastad. Knappast annorlunda den här gången heller.
Ursäkta den pessimistiska kommentaren, men jag börjar hålla med de andra om att infestationen av AI-material börjar gå till överdrift.
Jag är inget jättestort ishockeyfan, men de här videorna från Youtube-kanalen LiigaLore om finska FM-ligan i ishockey är enligt mig riktigt intressanta och fantastiskt gjorda.
Jag har ibland funderat på att kontra mig själv.
“Det här verkar ju gå riktigt bra enligt mig, så… jag säljer”
“Det här är ju ett helt hemskt bolag, jag ser ingen framtid för det, så… jag köper”
Vänta, jag gjorde en lista för ungefär ett år sedan över bolag som jag inte tror kommer att lyckas, den fanns nog i någon fasa-tråd. Ska försöka hitta den.
Jaha! Är det nu dags för den medvetne konsumenten att sätta OpenAI ChatGPT i bojkott och gå över till att använda Anthropic Claude? Eller är detta bara en slug marknadsföringskampanj?
Vi står i verkligheten inför ett allvarligt ämne. Givetvis kommer det motreaktioner och oväsen. AI-utvecklare säger upp sig och fanboys hyllar å andra sidan AI:ns finesser och hur deras agenter fixar vilken uppgift som helst.
I auktoritära samhällen varken kan eller vill man sätta några gränser för AI när det handlar om att utöka makthavarnas makt. Men hur stark är motrörelsen och vilka former kommer den att ta?
Förändringens kraft och hastighet är nu utom kontroll. Jag hoppas att det inte slutar med en krasch och letar efter sätt att kliva av på ett säkert sätt.