Qt dyker upp i varje tråd. Jag följer diskussionen med intresse. Forummedlemmarna är extremt arga.
På OP, eftersom OP skickade ut ett meddelande om CFO:ns avgång strax efter nio, vilket gav forummedlemmarna flera timmar på sig att sälja Qt.
På CFO:n, som har skickat ett e-postmeddelande och möjliggjort tidigare försäljning.
På QT, som skickade ut ett pressmeddelande om saken, vilket de uppenbarligen ska göra enligt reglerna. Till följd av meddelandet dök kursen med 10 %. Dåligt kommunicerat!
På Inderes, som inte använde insiderinformation utan agerade enligt riktlinjerna. Inderes uppdatering i morse har möjliggjort ett korrekt förhållningssätt till saken. Jag tycker att de talar till aktieägarnas fördel. Här är den sista meningen som citat: ”Gårdagens kursnedgång för aktien (-10 %) till följd av nyheten verkar dock vara väldigt kraftig och vittnar för sin del om investerarnas misstro.” Enligt min egen tolkning försöker man här snyggt säga att det kan vara ett köpläge. Inderes får förmodligen inte ”prata upp kursen”, men de gjorde det kanske på ett snyggt sätt. På Timonttis bild skulle det kunna stå: vi är arga.
@Verneri_Pulkkinen. Förutom att jag erkänner att jag gjorde min egen meme med humor (om den var bra eller dålig är en annan fråga), erkänner jag också att jag litade på att OP inte har gjort något olagligt här, och att det inte egentligen handlar om insiderinformation. Jag litade på att det som er analytiker skrev var sant – det är ju ni som är proffsen på värdepappersmarknaden här.
Jag måste bara säga att enligt Inderes själva är det inte fråga om insiderinformation, så varför i hela friden var inte informationen tillgänglig för alla? Jag skulle se annorlunda på saken om analytikern hade sagt att hen inte kunde dela informationen för att det var insiderinformation. Det var ju verkligen inte det som sades nu.
Säg vad ni vill om QT, men resan ombord på tillväxtraketen blir i alla fall inte tråkig.
Kanske man inte borde mäta avkastningen i (minus)procent, utan i antalet vänner man fått på diskussionsforum. Hittills verkar kursutvecklingen även i det avseendet vara lite svag.
Jag måste korrigera min egen text. Vi rör oss nog i en sådan där gråzon. Jag har till exempel arbetat på ett finländskt verkstadsbolag. Ofta kunde man till exempel identifiera stora affärer i förväg genom vissa tecken. Kursen kunde stiga på grund av dem och man visste om det i förväg. Enligt min mening var det dock omöjligt att dra nytta av det, eftersom man inte visste den exakta tidpunkten för offentliggörandet. Det är en liknande situation vid personalförändringar. Visst märks de och man känner till dem i förväg. Men man vet inte när de blir offentliga.
Nu var det möjligt att dra nytta av OP:s meddelande, men få gjorde det. Själv lade jag märke till meddelandet före börsmeddelandet och faktum är att jag köpte Qt (kuutti) för tidigt, när den hade sjunkit så kraftigt på en enligt min mening obetydlig nyhet (Felaktig slutsats). Efter börsmeddelandet köpte jag igen.
USA:s president Donald Trump meddelade tidigare under fredagen att han utnämner Kevin Warsh till ny chef för centralbanken. Har Kevin marknadens förtroende, enligt dig?
Som någon som har jobbat i olika fabriker i nästan 20 år skulle jag säga att endast en liten del av människorna har förmågan att skapa värde (nytt och utvecklande) inom design, IT-konsulting eller kodning.
Jag har sett så otroligt många så pass duktiga montörer att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv hade lönat sig att utbilda dem till ingenjörer, om så med tvång. Givetvis hade de även i dessa fall genom arbetet gått över till att bli prototyptillverkare / idésprutor.
Bilentusiaster och lantbrukare verkar ofta vara riktiga “el-rörmokare”.
Men kan till exempel 20 procent försörja 80 procent av befolkningen? Jag tror inte det. Jag gissar att även Finland är tvunget att öka löneskillnaderna för att vi ens ska nå upp till kanske 30 procent.
Redan en mindre grupps produktivitetsutveckling kan driva hela nationens löner och därmed levnadsstandard uppåt. Denna mekanism blir tydlig när man granskar löneutvecklingen inom branscher där produktiviteten har stått stilla eller till och med sjunkit under de senaste hundra åren, som till exempel hos teaterskådespelare och präster.
Varför stiger lönerna i dessa yrken varje år, trots att produktiviteten inte förändras? Eftersom det finns en efterfrågan på de tjänster de producerar, och om lönen inte steg, skulle alla arbetstagare fly till branscher där produktiviteten, och därmed även lönen, steg. Lönerna måste alltså alltid stiga till den lägsta möjliga nivå där arbetstagarna i samhällsekonomin går med på att arbeta med att producera tjänster. Följaktligen kommer teaterskådespelare och präster alltid att vara naturligt lågavlönade jobb, men även de drar direkt nytta av löneutvecklingen genom att en kodare i ett annat företag börjar använda AI-verktyg och därmed höjer sin egen produktivitet och den allmänna lönenivån.
Det finns en enorm mängd arbetstagare hos oss som på en absolut nivå arbetar mindre än sin genomsnittliga kinesiska motsvarighet, men som tjänar mångdubbelt mer i lön jämfört med dem, eftersom en mindre grupp arbetstagare i vår ekonomi genom sin produktivitetsutveckling drar upp alla andra. För att denna utveckling ska fortsätta är det viktigt att vi inte artificiellt stöttar sektorer med låg produktivitet, eftersom det bara finns en begränsad mängd arbetstagare och talang tillgänglig i Finland. Varje potentiell startup-entreprenör som på grund av jordbruksstöd blir lantbruksföretagare för att driva familjegården vidare är en enorm förlust för samhällsekonomin och för oss alla, oavsett hur mycket hen vaknar i gryningen och sliter 12 timmar om dagen med djur och växter.
Faktum är att Finland har mycket goda förutsättningar för mjölkproduktion i södra Finland. Om man tänker på var i USA mjölk produceras (till exempel Michigan), är förhållandena mycket lika.
Under en ljus sommar får man en mycket konkurrenskraftig mängd foder i förhållande till åkermarkens pris, även om man i Tyskland kanske får ut mer per hektar.
Förutsättningarna för att driva en ladugård är goda i genomsnitt året runt; varken uppvärmning eller kylning behövs i någon större utsträckning. Tyvärr ger solpaneler ingen el under vintertiden.
Dessutom är mjölken antibiotikafri, till skillnad från exempelvis i Sydeuropa. Mjölken som kommer till mejeriet kontrolleras mycket noggrant, och man tvekar inte att skicka hela lasset till reningsverket om fel upptäcks.
Produktivitetstillväxten på gårdarna är rentav explosionsartad jämfört med till exempel metallindustrin. Numera har de nya ladugårdarna hundratals djur, medan man för 30 år sedan planerade för besättningar på 40 djur i nya byggen.
Jordbruksstöden i alla utvecklade länder leder till att priserna förblir permanent låga och att jordbruket får en usel lönsamhet.
Här är en trevlig artikel om Jukka Jalonen, som till stor del fokuserar på hans tid i Italien – förr och nu.
Det var år 1998. Vaasan Sport hade gett honom sparken mitt i ett tvåårskontrakt. Med hjälp av djungeltelegrafen matchades en liten italiensk klubb och en arbetslös finländsk tränare ihop.
Villkoren var tydliga: Jalonen var tvungen att betala sin egen flygbiljett till kontraktsförhandlingarna. Om ett kontrakt kom till stånd, skulle han få sina pengar tillbaka.
Man skulle verkligen vilja gräva lite i dessa. Säkert är en del av mjukvaran överprissatt i förhållande till nyttan den ger, men det är ganska svårt att se att det skulle vara vettigt att utveckla ännu en 3D-designmjukvara för eget bruk.
Eller om så är fallet, finns det sannerligen oändligt med jobb för oss äldre vetenskapsutövare med att reda ut den där spagettin
Jo, det här har jag också funderat på. Det är inte heller vettigt att alla skriver sitt eget UI-ramverk med AI (t.ex. även i webbgrejer använder AI befintliga) och AI kodar därmed Qt (beroende på användningsändamål).
Problemet är dock att den stängda delen av Qt troligtvis inte finns i något träningsdata, så det behövs väl ingen licens för det heller.
AI kommer helt säkert att föreslå Qt som C++/embedded UI-ramverk på grund av dess historik.
AI kan öka populariteten för befintliga verktyg, men hur det sedan fungerar med just Qt kan jag inte säga.
Det är typ 1000 olästa meddelanden i Donut Lab-tråden och jag känner mig lat. Kan man få en tl;dr-version? Var det en blåsning eller inte, eller var det någonstans i gränslandet?
Enligt min magkänsla är dokumentationen för Qt:s konkurrenter (alltså teknologier, inte företag) lite mer ytlig, så i grunden kan AI hantera Qt bättre. Kanske påverkar det också vad den rekommenderar. Stack Overflow håller redan på att tyna bort, men under träningsfasen har det förstås varit en betydande aktör, så antalet frågor och svar kan också påverka viktningen. Qt-taggen har 86k frågor och av dessa saknar 13k svar. Flutter har 200k frågor och 33k obesvarade. Av de nyare har till exempel LVGL bara 32 frågor (inte kilo, utan exakt 32) och 11 obesvarade, TouchGFX är i samma storleksordning, och för uGFX faktiskt noll(!) frågor.
Nu har de tappra representanterna för utdelningspartiet fått en sammanfattning av Helsingforsbörsens utdelningsvår/-år.
Undrar om något liknande är på väg för stackarna i återköpspartiet, i rättvisans namn
Det kan hända att jag blandade ihop de tappra och stackarna i min text. Å andra sidan kan det vara så att det rätta adjektivet/termen/ordvalet hittas under fönsterbrädan i sidoköket i den tredje dimensionen av det nedre hörnet av tangenten till medianen av dessa
