131. Jackfin , Del 1/2 (fick inte plats i ett inlägg 
)
Jackfin har gjort en sorts comeback, då han på sistone har blivit trevligt aktiv efter en ganska lång tids tystnad. Som tur är, för han är en utmärkt innehållsskapare på Forumet.
Hans texter stannar man garanterat till vid för att läsa i lugn och ro med stort intresse, eftersom de alltid är välskrivna, präglas av självständigt tänkande och skapar mervärde för investerare. Något som också är bra med hans inlägg är att de inte innehåller onödigt ”investeringskänslotänk” eller krusiduller, utan analytisk och lagom objektiv text om investeringar.
Trevligt är det också att han är vänlig och artig mot andra forumanvändare. Precis som andra kvalitetsskribenter lägger han uppenbart ner tid och möda på sina inlägg, och genom sitt agerande hjälper han andra investerare samtidigt som han höjer Forumets kvalitet och gemenskap.
1. Berätta med femtio ord vem du är.
Jag är en kille under trettio från Tavastland. Uppvuxen på en bondgård, men son till föräldrar med eftergymnasial utbildning. Man kan alltså säga att jag alltid har levt i två världar. De senaste åren har jag jobbat som arbetare, men i vår tänkte jag söka till handelshögskolan.
2. Berätta tre saker som få vet om dig.
Det är först under den här våren som jag har lärt mig att dricka kaffe. Jag ville bli av med energidryckerna, och efter lite inledande motstånd har jag börjat uppskatta det hela. Visserligen är favoriten mockalatte, så det finns fortfarande utrymme för förbättring.
Båda mina fotleder har opererats och till följd av det känner jag stor sympati för Akilles.
Jag har en väldigt bred musiksmak. Genren spelar inte så stor roll, huvudsaken är att musiken griper tag i en. I sommar är planen att åtminstone gå på Pori Jazz, men jag hänger med på nästan vad som helst om jag blir tillfrågad.
3. Vad har du för intressen och hobbyer utöver investeringar?
Jag går på gym och tycker om att promenera i naturen. Det lugnar sinnet och ger tid att tänka.
Jag gillar historia och har försökt bredda mina kunskaper om litterära klassiker. Dostojevskijs Idioten är min favoritbok.
Man kan väl säga att jag även är ytligt intresserad av filosofi och olika tankeströmningar. Här finns en stark koppling till mitt historieintresse. Jag läser och lyssnar på poddar om ämnet.
Om jag hade mer tid skulle jag också se mer film och serier. Den första säsongen av True Detective är min favorit i den medieformen. Min uppfattning om dess karaktärer verkar förändras varje gång jag återvänder till den med några års mellanrum. Den växer tillsammans med mig. Som en rolig kuriosa äger jag manuset till det första avsnittet, signerat av en av huvudrollsinnehavarna, Matthew McConaughey.
4. Hur ser en vanlig vardag ut för dig?
Mitt schema varierar ganska mycket beroende på om jag har en arbetsvecka eller är ledig. Min arbetsbeskrivning är ganska unik på så sätt att jag nyligen körde 6 x 13-timmarspass på raken, vilket alltid följdes av en veckas ledighet. Man kan alltså påstå att jag lever ett dubbelliv. Mitt arbete är dock av modellen att det kräver fysisk närvaro men inte mental närvaro. Därför kan jag under arbetstid lyssna på massor av investeringssamtal och poddar. Tydligen har min arbetsinsats inte blivit särskilt lidande, eftersom chefen fortfarande skämtar om att investeringar verkar vara det riktiga jobbet för mig. Eller är det rentav en pik om något?
När jag började läsa till inträdesproven i början av våren halverade jag arbetsveckans längd. På lediga morgnar lägger jag ofta ett par timmar på investeringsrelaterade grejer; jag kollar igenom morgonnyheterna och börsöppningen. Fram till kvällen sitter jag sedan på ett lokalt kafé och på biblioteket och läser inträdesprovsmaterial. På kvällen blir det gym, socialt liv och om det blir någon tid över analyserar jag något investeringscase. Det ska erkännas att jag kan göra det sistnämnda även under dagen mellan andra sysslor. Jag kan inte hejda mig själv.
5. Hurdan är du som investerare?
Jag söker värde – investeringsobjekt runt om i världen som handlas under sitt verkliga värde. Jag strävar efter att använda så många verktyg som möjligt i lådan. Mestadels aktier, men även obligationer, råvaror och derivat kopplade till dessa om de hjälper till att uttrycka tesen. Jag är medveten om att den bästa avkastningen på lång sikt fås genom att köpa bolag med hög avkastning på eget kapital billigt. Jag vill dock kunna utnyttja så många olika typer av möjligheter som möjligt.
Ibland kan jag investera i ett bolag för att jag ser att det handlas billigt i förhållande till sin förmåga att generera kassaflöde. Andra gånger ser jag någon trend eller något tema som jag vill ta del av. Till exempel har servicebolag inom infrastruktur/försörjning (utility service) gynnats av AI-investeringarna. Skulle det kunna finnas enskilda bolag som ännu inte har hängt med sektorn upp?
I vissa lyckosamma fall har jag investerat i ett bolag för att det är billigt, men snart har det fått rejält med luft under vingarna för att det ingår i något tema. Till exempel Alzchem (försvar) eller Applovin (AI).
Jag kan även göra snabba drag. Till exempel om ett bolag kommer med en dålig guidning som gör de kommande kvartalen grumliga kan jag sälja av allt. Å andra sidan, om jag hör att Tyskland lättar på skuldbromsen kan jag öka ett gynnande bolag som jag analyserat i en halvtimme till 20 % portföljvikt. ”Invest and then investigate”. Jag kan också handla i en position ur ett riskhanteringsperspektiv. Till exempel om ett bolag jag äger som nått verkligt värde vänder nedåt efter en stark uppåttrend → då minskar jag positionen stegvis i takt med att aktien sjunker. Om trenden vänder eller nästa kvartal inte orsakar osäkerhet kan jag köpa tillbaka aktien om den fortfarande är billig.
Det kan verka som att jag gör för mycket. Det stämmer. Huvudorsaken till det är att jag aldrig riktigt är helt säker på om jag har rätt. Jag respekterar marknaden så pass mycket att jag inte vill kämpa mot den. Under det senaste året har jag också försökt sakta ner och dra efter andan. I stället för att försöka pressa saften ur ett äpple som ligger på marken och dra vidare, kan jag se mig omkring för att se om det kanske härstammar från en hel äppelodling.
6. Hur ser din investeringshistorik ut?
Jag blev intresserad av ämnet för ungefär tio år sedan som gymnasist. Jag förstod ränta-på-ränta-effekten, men visste inte riktigt var jag skulle börja. Otålig och blind för risk investerade jag i ett bioteknikbolag baserat på ett tips jag sett på sociala medier. Jag förlorade allt – 600 euro. Väldigt mycket pengar för en ung kille. Tydligen var lidandet inte tillräckligt, så jag gick och investerade i bland annat Outokumpu och Lehto baserat på OP:s bästa idéer. Som tur var gav investeringarna i Kotipizza och Marimekko en liten känsla av framgång.
Under den tiden försökte jag sätta mig in lite bättre i fundamenta och analys, men jag hade tyvärr råkat få tag på de allra mest svårsmälta investeringsböckerna, så fördjupningen kom liksom aldrig igång. Vid den här tiden var jag dock redan i arbetslivet och sparandet började växa till sig ganska fint. Jag hade fått den ganska vettiga idén att det vore klokt att investera allt i nästa börskrasch. Jag behövde inte vänta länge förrän året slog om till 2020. Det året räknar jag som mitt första riktiga investeringsår på grund av mängden investerat kapital.
Precis som nästan alla andra gjorde jag grym avkastning det året. Snart började det dock bulta i bakhuvudet att det nog vore bra att faktiskt förstå något av allt detta. En intensiv fördjupning i fundamenta inleddes, men också i branschens historia genom litteratur från Inderes, Saario och Keskiväli. Framför allt till Keskiväli måste jag vara tacksam för att jag lärde mig att söka bolag utomlands, men även att använda olika tjänster för att sålla fram idéer.
De följande två åren handlade fortfarande om att lära sig. De åren präglades av att kunskapen visserligen växte mycket, men jag närmade mig inte investeringar på rätt sätt. Jag såg risker bakom varje hörn och var för kortsiktig. Jag satt med en stor kassa och väntade på jordens undergång när jag borde ha letat efter sätt att tjäna på det. Därför ser jag numera alla risker och händelser i världen som möjligheter. Det finns alltid något instrument som gynnas av det.
-24 och -25 har varit en utveckling av den senare idén. Jag strävar efter att vara objektiv och hålla mig till de metoder som jag har konstaterat fungerar. Om jag däremot märker att något av mina tillvägagångssätt inte längre fungerar, analyserar jag vad som har gått snett och anpassar mig till den rådande miljön.
7. Hur ser din portfölj ut? Om du vore tvungen att öka andelen för två aktier i din portfölj till 20 procent (20 % per bolag) och behålla dem i tre år, vilka skulle du välja och varför?
Min portfölj är relativt koncentrerad, men jag kan snabbt skifta vikt om jag får nys om en nyhet som marknaden ännu inte har hunnit prisa in. Hur stor andel av portföljen en idé utgör baseras på följande, utan inbördes ordning:
- Hur mycket uppsida jag ser i aktien.
- Hur mycket risker jag ser i sikte.
- Vilken typ av kursreaktion en dålig nyhet skulle orsaka och hur lätt jag skulle kunna sälja positionen (är det en låg float?).
- Tekniskt perspektiv: är aktien i en fallande eller stigande trend?
- Hur snart jag tror att aktien börjar stiga.
Två aktier:
1. Sandstorm Gold
Ett royaltybolag inom ädelmetaller. Företaget befinner sig i en intressant fas då de framöver avser att allokera allt fritt kassaflöde till aktieåterköp. Förutsatt att guldpriset och aktien inte stiger innebär det en avkastning på knappt 10 % per år framöver. Det skulle fortsätta ända tills bolagets tillväxtprojekt – byggandet av Glencore- och SSR-gruvorna – drar igång. Från och med det ögonblicket skulle tillväxt börja prisas in i aktien, och synen på ett överskuldsatt royaltybolag som stampar på stället skulle förändras.
Det bär emot att erkänna, men under det här året har jag också börjat se logiken bakom guldoxarnas tankegångar. Främst handlar det om att centralbankerna i en alltmer osäker värld försöker addera något fysiskt som valutans värde baseras på + en potentiell omvärdering av guldet på det amerikanska finansdepartementets balansräkning. Särskilt det sistnämnda är lite av en foliehattsteori, men jag tar gärna emot det som en option.
Jag vill naturligtvis ha den bästa risk/rewarden för att uttrycka idén. Det bästa vore GDX ur diversifieringssynpunkt, men enskilda namn erbjuder mer hävstång. Även om gruvbolag stiger tillsammans med guldet klantar de i slutändan alltid till något projekt, eller så drabbas den extremt kapitalkrävande verksamheten av inflation. Royaltybolag är å andra sidan strukturellt en mycket bättre affärsmodell – med rakt motsatta förutsättningar jämfört med gruvbolagen. Så i bästa fall fortsätter bolaget att skapa värde även när cykeln någon gång tar slut.
2. Vossloh
Företaget underhåller och tillverkar komponenter för järnvägar. Tittar man på bolagets guidning och räknar med att det senaste förvärvet syns i siffrorna för hela 2025 ser jag att bolaget gör en vinst på drygt 90 miljoner euro. Det skulle innebära att bolaget handlas till ett P/E-tal på 13–14. Värderingen ligger fortfarande på femårslägsta – risken för kapitalförlust känns liten.
Jag gillar branschen eftersom investeringarna drivs av ekonomisk tillväxt, urbanisering och hållbarhet. Det är starka trender, men de är inte huvudskälet till att jag ser bolaget som ett intressant investeringsobjekt.
Det största enskilda målet i det tyska infrastrukturpaketet, som det skrivits mycket om även på forumet, är utbyggnaden och upprustningen av det tyska järnvägsnätet. Vossloh kommer att gynnas av detta eftersom Deutsche Bahn (DB) är kund hos dem. Frågan är bara hur mycket.
Järnvägens budget för 2024 var 17 miljarder. Jag läste nyligen en uppskattning om att budgeten tack vare infrastrukturpaketet kommer att fördubblas på årsbasis – till runt 35 miljarder. År 2024 stod Tyskland för en överraskande liten del av Vosslohs omsättning – 14 %. Hur mycket kommer den andelen att växa framöver? Med lite sunt förnuft: om budgeten fördubblas borde åtminstone 1 % (tidigare 1 %, nu ytterligare 1 %) av budgeten, dvs. 170 miljoner, tillfalla bolaget. Det skulle innebära 10 % omsättningstillväxt och en något högre vinsttillväxt. Men tänk om det blir mer? Det finns utrymme för positiva överraskningar.
Visst lyckas jag blanda in något makrotema här också. För närvarande flyr kapital från den amerikanska marknaden till följd av den nuvarande administrationens ekonomiska politik. Om jag vore fondförvaltare och funderade över vilket land som för tillfället har bäst ekonomiska resurser och ett fungerande politiskt system skulle jag övervikta Tyskland. De lokala aktierna – närmare bestämt deras värderingar – skulle alltså kunna gynnas av en ökad efterfrågan. I en miljö med lägre tillväxt betalar man sannolikt också gärna för de bolag som faktiskt växer.
8. Hur ser din aktieplockningsprocess ut steg för steg?
Jag hittar nya idéer på tre sätt. Det kan vara så att jag stöter på något intressant av en slump eller att jag letar efter något specifikt – ett sätt att dra nytta av en viss händelse. För det första genom att gå igenom olika tjänster som presenterar investeringsidéer. De bästa enligt mig är:
Value investors club
Substack
Seeking Alpha. Kvaliteten har försämrats ganska mycket, så jag använder inte tjänsten längre.
Inderes
För det andra sociala medier:
Twitter och Spotify. För bara ett år sedan var Twitter det bästa av alla verktyg. Förutom att man kan diskutera och läsa om branscher man är intresserad av, matade algoritmen mig kontinuerligt med riktigt intressanta pitchar att djupdyka i. Tyvärr har algoritmen börjat förändras under det senaste året och det dyker upp allt möjligt skräp däremellan.
På Spotify finns det många poddar som behandlar olika ämnesområden kring investeringar, men bara ett fåtal som tar upp idéer som faktiskt går att tillämpa i praktiken.
Yet Another Value är en idépodcast som leds av en fondförvaltare. 9 av 10 är minor, men det finns diamanter däremellan.
En annan är Value Hive där det också presenteras enskilda idéer då och då.
Sedan måste jag nämna Macro Trading Floor som specifikt behandlar trades som härrör från makroekonomiska händelser. Om det sker stora rörelser i ekonomin diskuteras det sannolikt här hur man kan dra nytta av det.
För det tredje screener-verktyg. Jag använder två olika: Yahoo Finance och Koyfin. Även om man lägger in samma parametrar visar de lite olika resultat. Jag föredrar Koyfins användargränssnitt. På sistone har jag även börjat använda AI. ChatGPT tar fram mer välkända bolag, men verktyget GoThematic visar även småbolag.
Om jag får fram en lista med bolag börjar jag gå igenom dem ytligt i snabb takt. Jag kollar först på Yahoo Finance efter en beskrivning av vad bolaget gör, därefter marginaler och kassaflödesgenerering. Jag tittar specifikt på nettoresultat + av- och nedskrivningar - capex. Som värde för capex använder jag ett 5-årigt genomsnitt. Från detta får jag FCF, fritt kassaflöde. Enligt mig är detta det bästa verktyget för att beskriva ett bolags förmåga att generera kassaflöde. Om man tittar på P/E eller omvänt på EBITDA får man ofta en missvisande bild. Om bolaget måste bygga om en fabrik under de kommande åren kan jag genom att ta hänsyn till det överbrygga klyftan mellan E, EBITDA och FCF. Det ska tilläggas att på grund av detta tillvägagångssätt faller finansbolag utanför mitt kompetensområde.
Därefter tittar jag på EV/FCF. Om det rör sig om ett olönsamt tillväxtbolag använder jag EV/GP som verktyg. På så sätt får jag en uppfattning om värderingen. Jag kollar också snabbt igenom aktiegrafen. Om bolagets aktie har stigit avsevärt den senaste tiden väcker det mitt intresse. Då kollar jag även de senaste nyheterna och om det har hänt något där som marknaden eventuellt inte har hunnit prisa in.
Om intresset fortfarande finns kvar börjar jag analysera den enskilda aktien på djupet. Först presentationer och därefter de senaste kvartalsrapporterna. Jag vill se att bolaget växer, och gärna med accelererande tillväxt. Jag kräver inga hyperväxare, men om jag var tvungen att välja ett mantra vore det ”sök tillväxt”. Många värdefällor hade kunnat undvikas på det sättet.
Om jag fortfarande inte har backat undan går jag härnäst igenom årsredovisningarna och bolagets balansräkning. Främst är jag intresserad av om bolaget har skulder som måste refinansieras inom kort och hur mycket skulder det har totalt.
Om det inte handlar om ett cykliskt bolag gör jag slutligen en enkel DCF-kalkyl (diskonterat kassaflöde). Jag är ganska konservativ i den och mitt syfte är mest att strukturera upp det jag nyss har läst i ett begripligt och enkelt format. Om jag bedömer att det verkliga värdet är högre och marknadsmiljön för verksamheten är stabil eller gynnsam börjar jag överväga ett aktieköp. Annars åker den upp på bevakningslistan.
I det här skedet använder jag enkel teknisk analys. Ligger aktien över det 50-dagars glidande medelvärdet och är RSI neutralt? Rör sig aktien sidledes eller uppåt? När jag öppnar en position fångar jag inga fallande knivar, och i befintliga innehav ökar jag väldigt defensivt när jag ser att en aktie går in i en nedåtgående trend. Jag köper hellre en aktie efter att den har stigit 10 % på en bra kvartalsrapport än när den har rasat 20 % på en dålig. I grund och botten handlar allt om verkligt värde, men att en aktie stiger på goda nyheter visar att andra marknadsaktörer bryr sig. Det är sällan jag bygger upp en stor position direkt. Då måste jag ha en enorm övertygelse. Startpositionen varierar beroende på case mellan 2 % och 10 %.
9. Berätta om dina tre bästa sidor som investerare, och vad anser du är ditt viktigaste utvecklingsområde?
Att skryta om sig själv är svårt för en finne, men jag gör ett försök. Min arbetsmoral är ganska hög. Det är inga problem för mig att fördjupa mig i ett bolag dygnet runt. Det påverkas givetvis av att jag genuint njuter av den här sysselsättningen, och det finns inget bättre än att plöja igenom en stor mängd till synes hopplösa case och hitta det där ena som har potential.
Jag kan ändra åsikt ganska snabbt och kämpa emot tumregler/heuristik och mina egna känslor. Mitt mål är inte att heja på en aktie som ett fan, utan att tjäna pengar.
Att tolerera volatilitet. Det här är något som jag alldeles nyligen har börjat behärska. För bara ett år sedan kändes en 5-procentig upp- eller nedgång i portföljen under en enskild dag motbjudande. Nu har jag dock lyckats släppa någon sorts mental spärr och klarar av att ta större positioner och tolerera den medföljande volatiliteten. Ett backtest som jag kört i bakgrunden under drygt två år visar att jag hade fått mycket bättre avkastning om jag hade koncentrerat mer.
Mitt utvecklingsområde ligger i uthållighet och att sitta på händerna. Lustigt nog har de idéer som jag trott skulle börja fungera först om 2–3 år ofta gett bättre avkastning på ett års sikt än de idéer jag trodde skulle fungera inom ett år. Man borde vara okej med att ingenting händer på ett tag, och att det även i bra case sker rejäla rekyler i uppåttrender som varar i flera år. Det är framför allt det jag har försökt utveckla den senaste tiden.
Det andra är just förmågan att sitta på händerna. Jag har gjort många dumma försäljningar – även en del dumma köp, men främst försäljningar. I stället för att sälja av allt har jag nu börjat göra mindre justeringar. Att till exempel halvera en position har redan en betydande effekt. Eftersom jag går igenom ganska många olika bolag dyker det alltid upp någon intressant idé. Man borde dock fokusera enbart på de absolut bästa och ägna resten av tiden åt att inte göra någonting alls. Till följd av detta ser ett typiskt år för mig ut så att jag gör hög avkastning på våren, sänker den med mediokra investeringar, och i slutet av året har jag återigen några bra idéer som slår index.
10. Vilka anser du vara de tre mest underskattade värderingsmultiplarna? Motivera dina val.
1. EV/FCF av de skäl jag redan nämnt, men också för att det visar hur nära i tid kassaflödena faktiskt ligger. Jag har hört massor av idéer om hur något kapitalkrävande bolag är billigt baserat på EBITDA, men när jag tittar på kassaflödesanalysen har varenda krona år efter år gått till investeringar. Om man matar in den genomsnittliga årliga förmågan att generera kassaflöde i en DCF kan ett kemibolag som handlas till EV/EBITDA 8 vara lika dyrt som eller dyrare än ett mjukvarubolag som handlas till EV/EBITDA 18, om man bara ser till kassaflödesförmågan. Enligt mig är detta en punkt där den gamla skolans värdeinvesterare trampar rejält snett idag.
2. P/FCF. Fuskar jag nu? Kanske lite. Genom att ställa den fria kassaflödesförmågan i relation till marknadsvärdet ser man hur mycket värde som ges åt det egna kapitalet i ekvationen marknadsvärde +/- skulder. Det är ett utmärkt verktyg för att granska skuldsatta bolag.
Anta att ett bolags EV (företagsvärde) består av 10 € i marknadsvärde och 20 € i skuld. Alltså är EV 10 € + 20 € = 30 €. Bolaget genererar ett fritt kassaflöde på 2 € per år. Det ger alltså P/FCF 5, men EV/FCF 15.
Skuldsättningen skrämmer investerare. Men du har en tes om att något kommer att förändras. Kanske sjunker räntorna eller så ökar bolagets vinst. Bolaget gör plötsligt 5 € i kassaflöde och betalar under de kommande fyra åren av hela sin skuld. EV förändras inte alls, men marknadsvärdet fyller upp det utrymme som skulden tidigare tog. Aktien har därmed stigit 500 %, men eftersom stämpeln som ett överskuldsatt bolag har försvunnit och vinsten har ökat handlas bolaget framöver dessutom till en högre multipel… Risk/reward-förhållandet är högt i båda riktningarna.
Jag har kommit fram till att det här tillvägagångssättet lämpar sig för stabila verksamheter som i investerarnas ögon har tagit på sig för mycket skuld. Till exempel begravningsbyråer eller royaltybolag.
3. EV/GP eftersom man med denna multipel även kan hitta olönsamma bolag. Ett bra verktyg för att sålla fram bolag med hög bruttomarginal.
11. Du har skrivit mycket om tyska aktier på sistone, vad är det som lockar dig särskilt med dem just nu? Om du var tvungen att välja tre informationskällor för att analysera tyska aktier, vilka skulle du välja och varför?
I början av mars meddelade den tyska regeringen – i form av ett infrastrukturpaket och slopandet av skuldbromsen – att de tänker pumpa in fullständigt enorma mängder pengar i utvalda sektorer. Det är lätt att börja analysera bolag när staten annonserar att det kommer att finnas tillväxt inom dessa områden. Eftersom tyska aktier har varit värdefällor under de senaste åren var värderingarna inte avskräckande, trots att många aktier redan hade stigit 20–50 % från bottennivåerna.
Jag skulle kanske precisera frågan till att jag mest är intresserad av aktier som gynnas av infrastrukturpaketet. Att satsa på det känns mycket enklare än att satsa på ett allmänt ekonomiskt uppsving. Å ena sidan ger en expansiv finanspolitik ganska snabbt effekt och stöttar konsumenternas förtroende och aktivitet, men å andra sidan kan tullar och USA:s åtstramande finanspolitik ha motsatt effekt.
Tyvärr är mitt svar gällande specifika tyska informationskällor ganska magert. Jag använde samma metod för att analysera dessa bolag som jag gör i allmänhet. Fast med extra mycket manuellt arbete och kaffe, förstås.