Investeringspsykologi

Investeringspsykologin talar ganska lite om hur olika investeringsstilar passar olika personligheter. När jag tänker på min egen investeringshistoria har jag provat nästan allt möjligt, och olika stilar har orsakat olika känslor. Sakta men säkert har jag insett att t.ex. trading inte alls passar min personlighet, liksom startup-investeringar (eller investeringar i mycket små tillväxtbolag) har orsakat stress.

Vore det inte dags att gå från att diskutera olika investeringsstilar i termer av deras överlägsenhet till att diskutera hur olika investeringsstilar passar varje investerares personlighet? När man hittar den stil som passar en bäst, engagerar man sig i den och lär sig dess viktigaste egenskaper av eget intresse, inte av tvång. Och på så sätt förbättras även resultaten.

Till exempel kan indexinvesteringar vara mycket demotiverande för en person som gillar fartfyllda spel i livet, medan trading kan vara det viktigaste. För en lite lat och bekväm person (som jag) kan kvalitetsinvesteringar vara ett bra alternativ. För en person som inte är särskilt intresserad av investeringar kan indexinvesteringar vara den klart bästa lösningen. (Dessutom påverkar investerarens ålder och tidigare erfarenhet naturligtvis i viss mån.)

Det viktigaste med investeringar är att hitta en strategi som man kan leva med både i goda och dåliga tider. (Även indexinvesteringar kan vara ett dåligt alternativ om nerverna sviker under en kraftig nedgångsmarknad och man realiserar förlusterna och slutar investera). Investerarens största fiende är inte en börskrasch utan investerarens eget sinne.

32 gillningar

Fakt

13 gillningar

Har andra upplevt att en planerad start av investeringar och att hålla sig till en investeringsplan har stärkt deras självkontroll generellt även inom andra livsområden?

För mig har det att börja investera, att upprätta en noggrann plan och att hålla sig till den, som om det öppnade en låst tanke-“achievement” i hjärnan. Tack vare detta har mitt beslutsfattande generellt blivit klokare och mer rationellt, att avstå från impulser blev mycket enkelt och man tänker till och med annorlunda på saker idag än innan jag började investera. Ibland känns det som att jag har blivit klokare och mognare under hela min investeringskarriär, och jag märker det i mitt dagliga liv.

Till exempel kan jag nu lätt avstå från godsaker, till och med så effektivt att jag helt slutade med produkter från godis- och läskhyllorna, eftersom jag plötsligt kan det. Det vill säga, det fanns aldrig något sockerberoende, utan det handlar om en önskad planmässighet. Jag ändrade även min kost i farten till en hälsosammare riktning, smärtfritt och enkelt, tack vare en planerad vilja och ett beslut.

Detta är ett liknande avstående som vid börsens egen aktiehylla, där det inte finns några problem eller samvetskval att avstå från hyllade “säkra vinnare” eller utskällda “eviga krypare”, när dessa val inte styrs av externa faktorer, utan av mitt eget huvud.

Jag låter mig inte längre föras vilse eller övertalas av säljargument från någon, även om det ibland var möjligt inom olika livsområden innan jag började investera. Jag har permanent tagit avstånd från flockbeteende både inom investeringar och utanför det. Jag har blivit en alltmer djupsinnig tänkare, jag observerar världen och dess gång med nya ögon, samtidigt som jag behåller mina åsikter för mig själv.

26 gillningar

Inom investeringar stöter man dagligen på alla möjliga möjligheter och erbjudanden. Som investerare har jag lärt mig att säga ”NEJ” till nästan allt, annars skulle livet vara en ständig trading och byte av investeringsobjekt. Detta har spridit sig till andra delar av livet; det är lätt och naturligt för mig att säga ”NEJ”. Det förbättrar livskvaliteten avsevärt när man kan ta det lugnt, strunta i trender, mode och den ständiga strömmen av stimuli.

7 gillningar

Som en fortsättning på det föregående, frågar mina vänner mig då och då om åsikter gällande aktier. På senare tid har artificiell intelligens (AI) börjat intressera många som investeringsobjekt och jag har fått frågor relaterade till det. Mina svar är att a) jag ser tecken på en bubbla men har inte satt mig in i ämnet särskilt djupt och b) att jag investerar i något annat än denna bransch.

Mina svar orsakar besvikelser, på något sätt har folk svårt att förstå hur jag kan vara ganska likgiltig och okunnig i frågan. Det är inget problem för mig om någon tjänar pengar på tillgångar som jag själv inte investerar i. Och det är inte heller ett problem för mig att jag inte förstår de flesta av världens företag. Det är förstås trevligt att lära sig nya saker och bredda sin allmänbildning, men inom investeringar är mängden information för stor för en enda person. Man måste begränsa sig hårt.

Så jag låter andra bli rika på kryptovalutor, guld, AI osv. och jag själv fokuserar på mina egna saker. Det räcker för mig att jag vet vad jag investerar i och tror på min strategi, avkastningen kommer oregelbundet och vid tider som avviker från marknaden.

13 gillningar

Bra inlägg, jag är själv på samma linje. Jag investerar tråkigt, eller borde jag säga tråkigt säkert, och när jag blir tillfrågad om mina investeringsval gillar jag inte, eller orkar egentligen inte ens, ta ställning till dem mer, i slutändan följer de bara en långsiktig investeringsplan som motsvarar min erfarenhetsverifierade risknivå, inget mer underligt eller konstigt, utan helt enkelt motiverat så här.

Min bror frågar ibland om jag investerar i AI och om jag redan har kryptovalutor. När jag berättar att ingen av dem passar min investeringsplan och att AI högst finns indirekt via indexfonder, och att jag inte har fördjupat mig i AI mer än att göra roliga bilder som får mig att skratta lite generat, får jag mest “aha” som svar, vilket betyder att ämnet uppenbarligen inte fortsätter, vilket är helt okej.

Det är faktiskt märkligt om vissa människor anser en vara likgiltig eller okunnig om ett visst hypat objekt eller företag inom investeringar inte ens är under bevakning. Man måste förstå att alla inte är intresserade av allt som ständigt är på de flestas läppar, i kommentarer och sociala medieuppdateringar. När det gäller mat är jag allätare, men i investeringsvärlden är jag gärna kräsen om det stöder min investeringsplan på det sätt jag önskar.

Det finns säkert något för alla i investeringsvärlden, och det behöver inte nödvändigtvis vara AI, kryptovalutor, enskilda företag eller andra sådana objekt som ständigt är på tapeten och i rubrikerna. Det viktigaste är att investera med förnuft, inte med känsla.

7 gillningar

Kloka tankar i de två föregående inläggen. Och jag håller med om dessa tankar.

Lägg därtill att jag kan acceptera att framtiden är mycket osäker och att alla investeringar innehåller mer eller mindre risker. Diversifiering är ett förnuftigt (och åtminstone på något sätt fungerande) sätt att hantera dessa risker. Att internalisera detta hjälper åtminstone mig att sova bättre om nätterna (ok, jag tänker också igenom de verkliga skräckscenarierna och genom att läsa litteratur kan man försöka förstå deras effekter).

Och sedan att alla misstag är mina egna och framgångar har ganska lite att göra med mina beslut.

Jag personligen upplever dock ekonomi på en allmän nivå som intressant och jag tycker det är fascinerande att fundera över hur olika saker och fenomen påverkar samhället. Så jag kan också fördjupa mig lite djupare i åtminstone några av detaljerna för att få en bättre förståelse. Men här handlar det mer om nyfikenhet och till viss del bara mitt sätt att uppfatta den omgivande verkligheten. Alltså inte så mycket på grund av investeringarna utan snarare trots dem.

7 gillningar

Investeringskurs i skolan

Ibland stöter man på diskussioner där det efterfrågas mer undervisning om investeringar i skolan.

Denna vecka fick jag en förfrågan från elever (gymnasieelever i årskurs 2) om att starta en Investment Club på skolan. Jag pratade med eleverna och det fanns intresse just för aktieinvesteringens hemligheter.

Jag har funderat på saken ibland, men har inte orkat börja organisera. Nu funderar jag dock lite mer på det, eftersom initiativet kom från eleverna och finansiering också skulle kunna ordnas, så kanske jag skulle kunna leda en sådan. En sorts utkast till kursplan skulle också finnas i åtanke.

Här (i Lux) och särskilt i vår skola, anordnar skolan alla möjliga extra aktiviteter för eleverna: Skoltidningen, TedXEdu-kursen, entreprenörskapsprojekt för att nämna några. Nästan varje vecka är det något evenemang, dessutom finns det veckovisa kurser. Dessa evenemang är till och med så många att en del har gett upp sina fritidsintressen för att kunna fokusera på skolans aktiviteter.

Dessa kurser är enligt mig ett ganska fint fenomen i den meningen att de utvecklar medborgaraktivitet och många olika viktiga färdigheter. Många elever har redan börjat skapa CV:n med hjälp av dessa, t.ex. genom att skapa profiler på LinkedIn för att kunna visa upp sin kompetens. Dessutom delas certifikat ut för dessa aktiviteter.

Många elever i vår internationella skola har nyligen flyttat till landet och har därför inget socialt nätverk. Dessa kurser erbjuder en lösning för att hitta likasinnade människor.

Jag ser också svagheter i detta. Jag tycker det vore viktigt att ungdomar lär sig att agera i olika miljöer, att träffa olika ungdomar och vuxna. I vår skola finns 1500 elever och tiotals nationaliteter, så mångfald finns det gott om. Ändå funderar jag på om det i slutändan är skolans uppgift att erbjuda alla tjänster till ungdomar?

Jag har börjat fundera på om det är rätt inställning att eleverna genast ropar på skolan för att släcka sin kunskapstörst, eller om det vore viktigt att lära sig att hitta tjänster även utanför sin egen bubbla? Särskilt här i Luxemburg borde det finnas tillräckligt med människor som är insatta i investeringar. Jag är inte säker på utbudet riktat till ungdomar. Kanske det skulle kunna finnas en marknadsnisch här.

Vad tycker forumet?

  • Starta en investeringskurs bara
  • Inga kurser alls. Uppmana till självständighet!
0 äänestäjää

PS. Ämnet för den sista sessionen skulle naturligtvis vara “How to beat the market with Hesuli small caps”

Absolut, “lynchning” kommer naturligtvis att vara en väsentlig del av kursen.

12 gillningar

Jag skulle ha svarat att båda alternativen, om möjligt.

Så, gör gärna kursen. Man kan ju tänka på det som en investering med en viss optionalitet.

Och skulle man kunna tänka sig att i slutet av kursen skulle det finnas någon övning, till exempel att bekanta sig med ett börsnoterat företag i området i form av intervjuer etc. för dem som är intresserade av detta, och sedan någon presentation eller liknande?

Så att de liksom skulle få tillämpa sina lärdomar lite, och man skulle tro att företagen där skulle vara intresserade av att stödja detta på något sätt?

Visst, många detaljer skulle behöva övervägas, men det är bara en tanke..

2 gillningar

Jag har nu som långsiktig investerare, och särskilt som Fomo, ökat mitt kapital, så jag är lite oense om hur investeringsscenen ska positioneras. Som vanligt kan investeringsidéer genomföras på tusentals olika sätt. Därför ser jag inget sätt här att lära juniorer att “gör så här”. Men, om ni traditionellt vill jämställa även detta, som man traditionellt hjärntvättar i Finland, så Ok.

2 gillningar

Jag ser inte detta som en antingen-eller-situation. Kursen behöver inte ge allt färdigtuggat eller som fakta, utan den skulle kunna vara mer vägledande och inspirera till egna tankar.

På kursen skulle man kunna gå igenom grunderna och uppgifterna skulle vägleda till självständigt arbete. Studenterna kan bolla sina idéer på möten med en “Investment club”, där föreläsaren gärna skulle delta ibland, t.ex. en gång i månaden.

6 gillningar

Charlie Munger: Sinnet är en fästning – Varför är det så svårt att ändra sig?

Den legendariske investeraren och Warren Buffetts långvariga affärspartner Charlie Munger höll 1995 ett berömt tal med titeln The Psychology of Human Misjudgment. I talet analyserade Munger människans kognitiva snedvridningar (kognitiva bias) som leder till dåliga beslut. En av dessa snedvridningar är Inconsistency-Avoidance Tendency, det vill säga tendensen att undvika inkonsekvens.

Dessa snedvridningar är inte bara harmlösa vanor, utan djupt kodade biologiska mekanismer som styr nästan allt vi gör, från mänskliga relationer till investeringar. Därför är det viktigt att vara medveten om och identifiera dem.

4 gillningar

Det talas för lite om investeringspsykologi, så jag lägger den här videon här också, där @Karo_Hamalainen och Riku Pennanen pratar om ämnet :slight_smile:

”Även om analysen vore perfekt, uteblir resultaten lätt om det egna beteendet förstör den. Många vet i teorin vad de borde göra – men kan inte göra det i praktiken”, säger Kvalitetsinvesteringsskolans huvudlärare Riku Pennanen från Sifter.

I den avslutande delen av Karon Grillis och Sifters gemensamma fyrdelade Kvalitetsinvesteringsskola diskuteras investeringspsykologi och typiska misstag som investerare faller för.

Om man kan rensa bort de värsta misstagen från sitt eget beteende, borde det enligt all logik vara ett enkelt sätt att förbättra investeringsavkastningen. Värdeinvesteringens fader, den unge Warren Buffetts idol Benjamin Graham, sa att investerarens största problem och till och med största fiende är investeraren själv, det vill säga hans agerande.

Ett av de typiska misstagen är att sälja ett bra bolag för tidigt och stanna kvar i dåliga bolag för länge. Detta försöker det klassiska investeringsrådet tackla: ”Kapa förlusterna, låt vinsterna löpa.”

”Även om rådet låter enkelt är det svårt att följa. Enligt forskning känns en förlust värre för en människa än vad en motsvarande vinst känns bra. Vi reagerar alltså känslomässigt mycket starkare på förluster än på vinster”, säger Riku Pennanen.

Man skulle kunna tro att en kvalitetsinvesterare är skyddad mot vissa vanliga investeringsmisstag. Kvalitetsinvestering, det vill säga att köpa kvalitativa affärsverksamheter och äga dem långsiktigt, bidrar till att flytta fokus bort från aktiekursen, och det är just förändringar i aktiekursen och svängningar i marknadssentimentet som tenderar att orsaka dyra beteendefel hos investerare.

”En långsiktig kvalitetsinvesterare köper affärsresultat, inte förändringar i aktiepriset. Kursfluktuationer är oundvikliga, men på lång sikt är det riktningen på vinsttillväxten som avgör”, påminner Pennanen.

Ämnen:

0:00 Start 1:35 Finländarnas största investeringsmisstag 3:33 Marknadens avkastning vs. investerarens avkastning 4:46 Att sälja för tidigt 16:04 Rädslan för att köpa dyrt 26:50 FOMO, det vill säga rädslan för att hamna utanför 29:47 Hypesykler 39:05 Kortsiktigt tänkande 39:39 Att fånga fallande knivar 51:44 Sammanfattning av avsnittet

8 gillningar