Investeringspsykologi

Det är sant också, men jag menade att jag inte kommer att skriva motiveringar eller ståndpunkter på till exempel ett forum om varför just en viss kursnivå skulle vara den berättigade eller lämpliga, när dessa inte har någon betydelse för mig på lång sikt. Inköpspriset är som en ståndpunkt det som råkar infalla när man sprider ut köpen över tid, med motiveringen till stor del “till en långsiktig portfölj”.

Om jag jagade snabba vinster och handlade aktivt, då skulle motiveringarna, kanske bara för att bevisa motsatsen, vara mer aktuella och studiet av siffror viktigt, men med att hålla och lägga till i nuvarande bolag är det nästan som att köpa ett Finland-index för årtionden, utöver tre andra officiella indexfonder.

Jag vill inte försöka för mycket med investeringar, eftersom det lätt kan slå tillbaka, jag har erfarenhet av detta. Mina förmågor och färdigheter som investerare är begränsade och därför håller jag mig till min nuvarande plan, eftersom jag har funnit den vara bra och fungerande.

3 gillningar

Med en zen-lik inställning till investeringar kommer du säkert att överträffa den genomsnittliga hetsiga investeraren i avkastning! Om du investerar i enskilda aktier är det bra att komma ihåg att den genomsnittliga livslängden för en S&P500-aktie idag är cirka 15 år. I Finland säkert mycket längre, men visst sker liknande uppgångar och nedgångar. Till exempel hade det inte lönat sig att sitta kvar till slutet med Talvivaara, där fick jag vänta på avdrag i konkursförfarandet. Svårigheten är just att hur du skiljer ett företag vars affärsidé helt enkelt inte fungerar från ett som bara har tillfälliga problem. När man sysslar med index är det bra att indexet automatiskt säljer avtagande aktier.

6 gillningar

Vilket fenomen handlar det om att när en aktie sjunker betydligt under dagen, det vill säga mer än några procent, så går den oftast upp nästa dag. T.ex. Kesko igår efter Q2-nyheterna. Är det så att folk funderar över natten och på morgonen konstaterar att resultatet inte var så dåligt trots allt? Finns det alltså ett fenomen där man alltid går åt andra hållet nästa dag om korrigeringen har varit överdriven?

2 gillningar

Någonstans fanns det siffror, eller åtminstone uppskattningar, att cirka 70% av affärerna sker via algoritmer, det vill säga i de allra flesta fall är det inte en människa bakom orderknappen. Detta förklarar åtminstone en del av de s.k. “lagbundenheterna” (eller åtminstone deras förstärkning), som alltså är programmerade för automatisk handel.

3 gillningar

Jag antar att det är detta mean reversion-fenomen. För att utnyttja det skulle jag tro att man borde operera främst på kortsidan (ofta stiger de för mycket (amerikanska small-caps), men bra kapitulationer är mer sällsynta)

2 gillningar

Många känner säkert till talesättet “Det är dumt att göra samma saker om och om igen och förvänta sig olika resultat”.

Kan detta verkligen stämma när man investerar? Är det inte ganska uppenbart för alla att olika investeringsstrategier fungerar bäst under olika tidsperioder? Under olika tidsperioder presterar olika marknadsområden bättre än andra, och situationen vänder förr eller senare. Den ena tillgångsklassen är bättre än den andra, tills den andra vid en annan tidpunkt är bättre än den första.

Om man följer talesättet, finns det då inte en ganska stor risk att man byter investering till en sämre, eftersom ens egna investeringar eller investeringsmetod har presterat dåligt de senaste 5-10 åren? Eftersom man i åratal investerade om och om igen i objekt A som inte gav bra avkastning, samtidigt som objekt B gav bra avkastning. Och när man byter från A till B, eftersom “det är dumt att förvänta sig olika resultat från A”. Och sedan presterar A bättre än B under de kommande 5-10 åren.

3 gillningar

Öh, på vilken grund? Finns det några bevis för att en dåligt presterande marknad någon gång automatiskt blir bättre? Enskilda förlustbringande företag går åtminstone lättare i konkurs än vad de med ett trollslag blir lönsamma.

Om du frågade mig om bevis, så har jag inga. Visst kan man hitta enskilda exempel för och emot, men det är inte poängen. Jag har inte sagt att något skulle vända “automatiskt”. Men tanken var snarare att en marknad som presterat dåligt ofta kan vara en billig marknad och en marknad som presterat bra en dyr marknad, och även om den välpresterande skulle fortsätta bättre i absoluta tal, är det inte nödvändigtvis en bättre investering på grund av höga förväntningar och värdering.

Inom investeringar är det knappast mest lönsamt att göra det som de stora massorna redan har gjort, utan att fatta beslut innan de stora massorna fattar samma beslut. Väldigt enkelt, eller hur.

Vad gäller konkursmogna bolag så kommer en konkurs knappast särskilt ofta som en total överraskning för marknaden. Konkursrisken borde i genomsnitt synas i priset. Det kan mycket väl finnas perioder då man genom att investera i t.ex. hundra konkursmogna bolag globalt, ser att 90 av dem ger -100 %, men 10 ger vardera +1000 %, samtidigt som hela marknaden presterar sämre än denna grupp av hundra bolag. Siffrorna är inte relevanta här, och genom att välja bolag och/eller tidsperioder som passar ens egen agenda kan man bevisa detta hur som helst.

Men varför jag lade detta här i psykologitråden är att jag känner igen tankar hos mig själv att jag har varit just denna lämmel som följt “massorna” (massorna ur ett finskt perspektiv, eftersom de globala massorna har investerat i USA:s megacaps) de senaste åren. Jag har alltså investerat i finska små och medelstora bolag, som skulle vara bra investeringar enligt “den allmänna opinionen”. Den allmänna opinionen har bildats främst genom Inderes analytiker och diskussionsforum, men också genom att lyssna på analytiker från ett par andra analyshus samt framgångsrika storinvesterare. Min ursprungliga tanke har varit att jag själv inte på något sätt skulle kunna analysera något bolag bättre än egentligen någon annan, så istället för mig själv litar jag mer på andra som är mer insatta. Men inte heller det har fungerat på några års sikt. Å andra sidan gnager samtidigt tanken att om jag slutar göra det jag har gjort de senaste åren, kommer det att gå från askan i elden, eftersom småbolagens tid ändå kommer någon gång.

4 gillningar

Småbolag är mer mottagliga för dessa “pump&dump”-bedrägerier. Det vill säga, man köper, haussar upp det på forum och säljer. Anledningen är också tydlig, stora bolags kurser påverkas inte av sådant här.
Om man vill dra nytta av detta måste man köpa något innan haussningen börjar.

Ett verkligt framgångsrikt småbolag kännetecknas av att det slutar vara ett småbolag och går över till de större.

1 gillning

Ett tips från en björnlik upplevelse till alla om investeringspsykologi.

Om ni inte ännu har agerat björn i någon aktietråd, så rekommenderar jag denna upplevelse.

Huvudsakligen fokuserar inläggen på den positiva sidan, vi letar efter skäl att köpa och äga aktier, vi funderar på framtida potential med rosa glasögon på.

Mycket mer lärorikt, även psykologiskt, är att ibland agera som en björn och en realist i olika trådar. Det får en att inse hur snedvriden diskussionen huvudsakligen är i trådarna, hur stark en positiv bekräftelsebias-risk är inbyggd i användningen av forumet.

Delvis av samma anledning har jag också tvingat mig själv att sälja någon aktie från spelportföljen varje månad, åtminstone lite.
Alla aktier kan inte ha den bästa trenden framför sig, man måste förbli neutral när det gäller ägande och undvika att bli förälskad i bolagen.

31 gillningar

Hälsningar! Min makroöversikt som jag publicerade idag passar bäst i den här tråden. Återigen en bra påminnelse om hur vi investerare också lever i en kamp- eller flyktvärld och hellre lyssnar på dåliga nyheter. Det påverkar också vårt beteende.

20 gillningar

Det är precis så, och när man dessutom kombinerar detta med masspsykoser som dagens nätforum och sociala medier är benägna att skapa, så uppstår det med några års mellanrum ganska bra köplägen.
Människor lär sig dock, okontrollerade rädsletillstånd lär man sig att känna igen, och dessa panikförsäljningsvågor kommer inte precis efter varandra, utan det krävs en lugnare period emellan.

3 gillningar

Några tankar och erfarenheter relaterade till investeringspsykologi och hur teori och praktik kan skilja sig åt. Jag skrev ner dessa främst för min egen reflektion, men jag tänkte dela med mig av sådana här erfarenheter allmänt. Jag hör gärna om detta väcker kommentarer och tankar.

Min nuvarande totala allokering är 4% i kontanter, 63% i aktier (främst världsindex) och 33% i korträntefonder.

Min tanke har varit att äga index så länge som möjligt och gradvis minska vikten av räntefonder så att jag huvudsakligen skulle vara i aktier under detta år. Min investeringshorisont är teoretiskt sett fram till pensionsåldern, ca 25 år (eller om jag vill bli ekonomiskt oberoende om 10 år, skulle det också vara möjligt med en stor pott).

Jag vaknade i helgen till insikten att jag inte längre är säker på om min nuvarande aktievikt verkligen är önskvärd för mig. Utan tvekan påverkas detta av det nuvarande nyhetsflödet och marknadsläget, men också av att det i mitt eget sinne har byggts upp många likheter med dot com-bubblans tider.

Jag har tänkt att om akademisk forskning och teori säger att avkastningen på lång sikt sannolikt är bäst genom att brett äga ett aktieindex, så kommer jag naturligtvis att systematiskt genomföra detta genom att spara och investera, och jag är immun mot marknadens svängningar. Även stora nedgångar klarar man sig igenom om man fortsätter att äga. Teorin är ju på min sida. Jag har tänkt att jag är redo att möta nedgångar på -50% eller -75% med kallt lugn.

Jag märkte dock att ju mer aktievikten har glidit över 50%, desto mer skrämmande kändes tanken på att potentiellt förlora hälften av denna förmögenhet. Jag började räkna ut hur historiska nedgångsmarknader av olika storlek skulle påverka min egen portfölj.

I praktiken skulle en nedgång liknande internetbubblan, med den fulla aktievikt jag planerat, innebära att en aktieportfölj på 1 100 000 euro skulle sjunka till 275 000 euro. I det praktiska livet är skillnaden enorm: Med den första summan behöver man knappast oroa sig för morgondagen och den möjliggör olika oväntade förändringar i livssituationer eller karriär, eller att gå i pension tidigare om man så önskar. Däremot ger 275k främst trygghet för att lösa bolånet eller byta jobb, men egentligen inget annat.

Även med den nuvarande aktievikten skulle en nedgång liknande internetbubblan för aktier vara 760k → 190k, vilket skulle halvera den totala förmögenheten. Återigen talar vi om samma saker, friheten och möjligheternas horisont krymper betydligt.

Visst, historiskt sett har dessa nedgångsmarknader återhämtat sig inom cirka fem år, men jag funderar på allvar om min egen tro på en uppgång skulle räcka då. Kanske är detta något jag inte vill testa i praktiken. Dessutom är det förmodligen lättare att gå in i en björnmarknad när cirka 50% av tillgångarna är i korträntor och kontanter, varifrån de kan kanaliseras till nya aktieköp.

Jag tänkte därför nu återställa allokeringen aktier/räntor närmare en 50/50-situation och nöja mig med potentiellt lägre avkastning, men behålla känslan av frihet.

Det var på något sätt mycket ögonöppnande att “stresstesta” vad som skulle hända med min egen portfölj vid massiva nedgångar och hur det i praktiken skulle påverka min känsla av frihet.

För mig blev det tydligt att det viktigaste faktiskt inte är största möjliga och potentiella avkastning, utan frihet.

27 gillningar

Bra funderingar, tack. Det är viktigt att var och en funderar över olika scenarier för egen del.

Jag har till viss del satt mig in i dot com-bubblan och finanskrisen i slutet av 2000-talet. En central orsak till dessa har dock varit investeringar som har kopplats bort från verkligheten. I dot com-bubblan investerade man baserat på affärsverksamhetens tillväxt snarare än lönsamhet. Det jag främst vill säga är att om en större nedgång kommer, beror mycket på vad du har investerat i. Företag vars marknadsvärde inte har blåsts upp i luften på samma sätt kommer inte heller att blåsa bort lika mycket. I värsta fall, om ett företags balansräkning inte innehåller något annat än löften, dör det helt på en nedgångsmarknad.

Inderes modellportfölj är också ett intressant exempel, som under en uppgångsmarknad gjorde goda resultat, men sedan inte har klarat av svårare tider, främst på grund av småbolagen, det vill säga portföljen fungerar vid uppgång men inte i en dålig konjunktur. I efterhand, när vi var på topparna 2022, hade det varit klokt att övergå till att äga så kallade kvalitetsbolag.

Jag har några “svarta hästar” i min portfölj som har gett bra avkastning, men jag är också beredd att acceptera att något kan bli litet. Det vore naturligtvis smart att realisera vinsterna innan tempot saktar ner, men ofta vill man titta på situationen för länge, när det redan är för sent.

Angående dotcom-bubblan igen, om man jämför hur Nasdaq och S&P500 betedde sig ser man redan en stor skillnad. Nu är situationen annorlunda eftersom S&P500 är fullt av teknologi, så situationen är på så sätt ny.

2 gillningar

Vad vet jag eller vad kan jag överhuvudtaget berätta om framtiden, men på grund av negativitetsbias verkar det alltid finnas gott om skäl att hitta på marknaden varför kurserna är övervärderade. Farorna börjar, baserat på mina egna empiriska erfarenheter, när ingen längre ser några skäl till en potentiell nedgång i kurserna med en alarmerande enighet.

En tidigare skribent funderade över effekterna av en kursnedgång på känslan. Min egen portfölj består till en mycket betydande del av Bitcoin och andra cykliska investeringar. Jag har upplevt den frustration som orsakas av en nedgång på hundratusentals, och den första av dem var egentligen den mest lärorika. Första gången portföljen översteg en miljon var känslan till och med euforisk, och frustrationen var motsvarande ganska stark när portföljen återigen sjönk långt under en miljon. Det verkar bara höra till att äga cykliska investeringar.

Generellt sett upplever jag indexinvestering som mycket lågrisk om man bara kan låta kapitalet ligga kvar över nedgångsperioder. Som andra redan konstaterat tidigare har kurserna alltid återhämtat sig till nya högre nivåer inom ett par till några år. Numera strävar jag i huvudsak efter att regelbundet investera minst hälften av mina månatliga investeringar i index, stadigt och obevekligt.

12 gillningar

https://www.iltalehti.fi/politiikka/a/c16aaf4b-3b9f-4988-94e1-583733bee888

Lite om psykologiska bias:

Med hänvisning till den där artikeln om Nalles uttalanden, så använder jag den nu som ett exempel. Ingen kan säkert förneka Wahlroos meriter när det gäller att öka förmögenheten eller i företagsledningen, så detta ska inte uppfattas som kritik.

För det första, när det gäller den där artikeln, måste man komma ihåg att den är ett resultat av den gula pressen och därmed på toppen av klicktrenden. Innehållet kan alltså vara nästan vad som helst, och Björn verkar inte heller ha något emot en ordentlig sensation.

Och till saken (och detta gäller alla rika och förmögna, kändisar och särskilt de som gillar att sola sig i rampljuset, inte bara Wahlroos) bör man alltid komma ihåg den starka inverkan av psykologiska bias på oss alla. Även på mig!
Det är otroligt lätt att tro på vad någon lysande, och för en själv viktig eller beundrad person säger, även om dennes expertområde ligger någon helt annanstans.

Sådana bias som nu kommer i åtanke är åtminstone:

  1. Auktoritetsbias (authority bias)
    Människor tenderar att anse att åsikter från inflytelserika, kända eller auktoritära personer är mer korrekta, även om personen i fråga inte är expert inom det området. Förmögenhet kan uppfattas som “bevis” på allmän förmåga och intelligens.

  2. Haloeffekten (halo effect)
    När en person ses som framgångsrik inom ett område (t.ex. att bli rik), antas den vara kompetent och kunnig även inom helt andra områden. Detta är en form av generaliserad positiv bias.

  3. Statusbias
    Hög social status – som stor förmögenhet ofta innebär – får människor att värdera och lyssna på den personens ord mer än en vanlig persons, oavsett innehållets kvalitet.

  4. Sökande efter trygghet och säkerhet
    Människor kan känna osäkerhet inför komplexa frågor (t.ex. politik, hälsa, teknik). När en rik eller känd person ger sin åsikt kan det kännas tydligt och övertygande, eftersom det finns en underliggande antagande att “om han lyckades med en sak, vet han säkert om annat också”.

  5. Beundran och aspirativ identifikation
    Många önskar sig själva framgång och förmögenhet. Då lyssnar man på en rik persons åsikter inte bara av rationella, utan också av emotionella skäl: hans åsikter kan kännas som “nycklar till framgång”.

*Förklaringarna till bias hämtade från AI.

Naturligtvis fungerar dessa bias även åt andra hållet. Det vill säga, när någon man ogillar säger något offentligt, är vi extremt benägna att avfärda dessa uttalanden utan närmare eftertanke. Det är bara att sätta fingrarna i öronen “la lala la lal!”

IMG_20250926_151643

Dessa är säkert bekanta saker för många, men man borde alltid komma ihåg att påminna sig själv om deras existens.

17 gillningar

Så här går det till. Människan vill identifiera sig med en person som har egenskaper hon uppfattar som positiva (rik, vacker, extrovert…) och det lyckas bäst genom att vara överens med en sådan person.

Även om en ful, fattig, introvert person skulle släppa hur många fakta som helst under en valdebatt, så får den tidigare nämnda en större röstskörd. Omedvetet är människan rädd för att bli sådan om hon anammar dennes åsikter, det vill säga det är säkrare att bara vara oense.

Det finns en anledning till varför missar och idrottare är eftertraktade representanter i val :wink:

4 gillningar

Är det under sådana här stora uppgångsdagar (på börsen) svårt att inte göra något? Jag kämpar alltså hela tiden mot girighetens monster, som viskar i örat att ”ta ut alla kontantbuffertar från sparkontot och köp genast fler aktier”.

För mig är det ibland helt ofattbart plågsamt att inte bli ångestfylld över att jag just nu inte har extra pengar att köpa fler aktier för.

7 gillningar

Vetskapen om att ”att gå in på en gång” i genomsnitt ger bättre avkastning än tidsmässig diversifiering, lindrar ångesten. Därför ligger även min investeringsgrad konstant mellan 100-120%. Det finns också ett klokt citat om detta, lät det kanske så att ”mycket mer pengar har förlorats i väntan på krascher än i själva krascherna”.

För att tygla den kortsiktiga handelslusten behandlar jag investeringar antingen som ”traditionella” långsiktiga värde-/tillväxtinvesteringar eller som kortsiktiga momentum-spekulationer.

6 gillningar

Inte egentligen, även idag nöjde jag mig med att bara titta på kurserna ett par gånger utan att göra något, trots att jag har kontanter för köp. I slutändan ändrar inte ens dagens passivitet på lång sikt investeringsplanen åt något håll, och orsakar inga bekymmer.

Jag gör tidsmässigt diversifierade tilläggsköp främst efter känsla. Mindre köp om kurserna knappt rör sig och större om de sjunker rejält. Varje månad görs dock flera tilläggsköp, men verkligen helt efter känsla, det är inget tvång att köpa.

3 gillningar