(…nå okej, det fanns lite andra faktorer också). Lyckligtvis, som en erfaren Hyzoxturviafiskeristi (Hyzoxturviafiskeristi), var positionen liten. Även här gällde den gamla visdomen, “sell the news”.
Dagens intervjuperson gav bland annat sina kommentarer om Smart Eye, som jag i sinom tid gjorde fina förluster på. Jag har gjort förluster från många olika länder.
Vanligtvis har jag varje år gjort många misstag, men inte i år.
De som förvärvats i år är på plus: 18 procent (SoFi) och + 71 procent (Nebius)
Det fanns någon häpnadsväckande tanke bakom detta. Och nej, den ursprungliga tanken var inte ”buy high, sell low”, även om diagrammet skulle kunna antyda det. Lyckligtvis var det en helt marginell handelsrelaterad position.
Nu (först) märkte jag att ett liknande skämt har hänt även USA-tråden. Rubrikens U-bokstäver har ändrats till kanadensiska ursprungsbefolkningens stavelsekaraktärer ᑌ. Bevisen pekar på samma parts skuld som i fallet med politik-hörnan!
Som en allmän anmärkning bör man vara vaksam på desinformation och felinformation. Denna vecka har jag redan stött på två fall där det sprids sannolikt avsiktligt felaktig information om ett företag, som delas av konton som anses trovärdiga. Det första exemplet är att Alphabet skulle lägga till annonser i Gemini från början av 2026 och en försening i Oracles datacenterplan. Båda konstaterades i efterhand av företaget vara felaktig information, men det orsakade en kursnedgång.
Jag tror att X:s lösa desinformationsövervakning utnyttjas för egna blankningssyften och att en botarmé eller liknande inautentisk verksamhet börjar sprida någon nyhetsanka frenetiskt för att själva dra ekonomisk nytta. Felaktig information sprids lätt även till Inderes forum om ett konto som anses trovärdigt delar informationen. Faktakontroll är alltså viktigt och man bör alltid kontrollera om informationen finns någon annanstans. Om informationen inte finns någon annanstans, är det troligt att den är påhittad. Företaget berättar ju ofta allt väsentligt själva på sina egna sidor/i pressmeddelanden. Statistik är också relativt lätt att kontrollera.
Nu har det spekulerats om en höjning av Euribor. Detta passar mig utmärkt, eftersom jag knappt har några personliga skulder längre och Nordea är den största positionen i portföljen.
För det andra har det spekulerats om att staten skulle sälja Neste-aktier. I min egen portfölj börjar Neste-tappet vara på upphällningen. Det gör inget om staten säljer tillbaka den till 10 euro
Det var väl inte fråga om någon X-kampanj i det där Oracle-fallet om media på Bloombergs nivå har skrivit nyheten. Faktakontroll är ganska svårt om / när man inte känner till Bloombergs källor.
I en nervös marknadssituation presenterar sig säkert den ena och den andra lycksökaren som en kunnig källa med målet att utnyttja marknadsreaktionen.
I Oracles fall skulle information om förseningar säkert ha meddelats i samband med delårsrapporten. Nu försökte man kanske ytterligare utnyttja den sura sentiment som drabbat Oracle genom att sprida rykten för att påskynda kursfallet.
Här skulle jag ha lagt till Intellegon, men Nordnet erbjuder inte längre en kursgraf för den. Det blev ingen stor förlust där, men nära. De förlusterna kom istället till OP-sidan.
Ben Felix har gjort 3 videor om hur covered call-produkter är problematiska. Utöver de punkter som presenteras i videorna behandlar inte heller beskattningen fondens utbetalda “utdelningar” förmånligt, så dessa bör man undvika på långt håll.
I detta sammanhang måste jag påminna om att ETF-fonder som betalar ut utdelningar (dist-versioner) är ofördelaktiga för en finsk privatinvesterare.
Denna specifika fonds hemvist är Irland, så den irländska skattemyndigheten tar enligt min uppfattning 25% källskatt på de utdelningar den betalar ut (i strid med skatteavtalet, vilket innebär att man kan ansöka om att få tillbaka det från den irländska skattemyndigheten med pappersarbete).
Den finska skattemyndigheten tar sin del i den slutliga beskattningen, dvs. 30-34% (i “utdelningar” som betalas ut av ETF:ers avkastningsandelar finns ingen skattefri del, till skillnad från utdelningar som betalas ut av börsbolag).
I ackumulerande (acc) versioner återinvesteras utdelningarna och skatt betalas först vid försäljning av andelarna, och då naturligtvis endast på värdeökningen.
Ytterligare anmärkning: när en fond registrerad inom EU (i detta fall Irland) själv får utdelningar från bolag utanför EU i sin portfölj, kan dessa bolags skattemässiga hemvist ta ut källskatt på dem. Detta sker dock oavsett om ETF:en är en ackumulerande (acc) eller utdelande (dist) version.
Jag minns i ett personaladministrationsprogram, när bokstaven ‘u’ hade använts, men det var inte ett vanligt u, även om det liknade det – det orsakade funderingar vid alfabetiseringen av "arkivet".