Hallå där,
Även om jag inte vikarierar för Mikael här, så har jag varit ansvarig för de flesta bolagsbevakningsavtal som ingåtts före 2024, så jag är säkert rätt person att svara på detta 
Jag grävde fram lite data. Mellan 2018 och 2025 har 69 företag noterats i Helsingfors och på FN (tar inte hänsyn till listbyten, utan äkta nya bolag inklusive avknoppningar). Av dessa har 7 aldrig varit under vår bevakning och 62 har åtminstone varit under bevakning (ett par har gått i konkurs, för ett bolag hann bevakningen aldrig ens börja trots avtal, något har köpts upp och något har sagt upp avtalet etc.).
Jag räknade data från denna period och i genomsnitt har noterade bolag kommit under vår bevakning cirka 7 månader efter noteringen. Spridningen är förstås väldigt stor. 27 företag har tagits under bevakning omedelbart, och i dessa fall har vi antingen varit involverade i IPO:n eller så har vi påbörjat bevakningen direkt när noteringen har startat. Motsvarande har den längsta försäljningscykeln varit 1792 dagar, det vill säga knappt 5 år (denna ära går till BBS 
). Om vi exkluderar de fall där bevakningen har påbörjats omedelbart (det vill säga att vi hade ett avtal undertecknat redan före IPO:n), så stiger medelvärdet till över 12 månader. Det betyder att om bevakningen inte börjar direkt vid IPO:n eller omedelbart därefter, så tar det i genomsnitt över 12 månader innan bolaget kommer under bevakning. Medianen är förstås något lägre, eftersom de enskilda 3-5-åriga laggen höjer det totala medelvärdet. 
Om ni tittar på vilka bolag vi vanligtvis är involverade i från början av noteringen, så är det oftast mindre bolag. Detta beror på att mindre bolag oftast kommer via mindre rådgivare (Evli, EY, Sisu, Alexander, UB etc.) och dessa rådgivare har oftast ingen egen analysverksamhet. Följaktligen är de ofta intresserade av att inkludera oss i analysen eller åtminstone säkerställa att någon börjar bevaka bolaget snabbt. I stora IPO:er är arrangörerna däremot investmentbanker (Nordea, Carnegie, SEB etc.) som har egen analysverksamhet. De behöver/vill sällan ha med oss, eftersom deras egen analysverksamhet hanterar detta. I dessa fall diskuterar vi vanligtvis inte bolagsbevakning med bolaget före noteringen, eftersom bolaget har fullt upp med IPO:n och fokus ligger där. Vi inleder vanligtvis förhandlingarna efter IPO:n.
Utan att gå in närmare på bolagsspecifika frågor, så som ni märker av 2025 års noteringar (GRK, Posti, Nokian Panimo, Cityvarasto och Framery) har 4x förts in av stora aktörer och endast Nokian Panimo är mindre. Här är det bra att notera att Evli var huvudarrangör och Evli gjorde också IPO-analysen. Jag minns att i alla Evlis IPO:er under denna period har Evli också påbörjat bolagsbevakningen. För tydlighetens skull vill jag också nämna att vi i flera av Evlis fall har varit med dem och gjort IPO-analysen (bl.a. Relais). 
Sedan ännu ett svar på den skarpa observationen gällande MiFID II. Vi har inte sett någon förändring. Problemet är fortfarande att handeln i mindre bolag inte försörjer någon, det vill säga intäkterna måste komma från annat håll. Dessutom har beställningsanalys under MiFID II-eran blivit en del av alla aktörers utbud och och detta är ett betydligt bättre sätt att finansiera analysen av mindre företag.