Vi uppdaterade med @Kasper_Mellas en 4 år gammal artikel om kvaliteten på förmögenhetsförvaltarnas resultat. Ämnet är svårt att granska med ett enda nyckeltal, även om andelen återkommande intäkter i det stora hela ger en rimlig indikation på resultatens kvalitet mellan bolagen. Delvis beror resultatets kvalitet också på betraktaren. Vissa anser att Alexandrias strukturerade produkter är nästan återkommande (när de säljer med god volym oavsett cykel) och andra inte. Därför bör resultatets kvalitet alltid granskas på bolagsnivå, varför det i fallet med varje bolag också finns en verbal bedömning 
20 gillningar
Taaleris resultat förlitar sig för närvarande starkt på Garantians investeringsintäkter, prestationsbaserade arvoden samt engångsintäkter från investeringar i den egna balansen.
Hur är det med Garantians försäkringsverksamhet? Eller ingår det också under rubriken ”prestationsbaserade arvoden”, vilket kanske är lite missvisande?
2 gillningar
Garantias försäkringsverksamhet är naturligtvis inkluderad i våra löpande provisioner och är med alla mått mätt en mycket högkvalitativ omsättning (mycket diversifierad, förutsägbar, mycket lönsam etc.).
6 gillningar
Jaha, jag läste/förstod tydligen den meningen lite bristfälligt vid första läsningen 
1 gillning
I den senaste Ekonomi-tidningen var temat artificiell intelligens och en av de intervjuade var OP-gruppens VD Timo Ritakallio. Ritakallio framförde tanken att: ”Artificiell intelligens kommer att förändra finansbranschen mer än internet.” Dessutom likställde han aktörerna inom finansbranschen nära med IT-företag; de nuvarande aktörerna inom finansbranschen utnyttjar digitaliseringen mer än många andra branscher. När det gäller OP konstaterade Ritakallio att en tredjedel (800 MEUR) av bankens driftskostnader är IT-kostnader och att OP i år har investerat 450 MEUR i informationsteknik. Han ser kundtjänsten som det område där man får ut mest av artificiell intelligens.
Med denna bakgrund vore det intressant att höra fler tankar om AI:s inverkan på finanssektorn. Jag funderar särskilt på om denna potential syns i värderingen av företagen inom finanssektorn och vilka av de mer traditionella aktörerna i finansvärlden som ligger i framkant av denna förändring.
5 gillningar
Jag har också tänkt att artificiell intelligens erbjuder banksektorn väldigt många möjligheter. Utöver kundservice och informationssökning kommer AI säkert att medföra stora kostnadsbesparingar, till exempel inom övervakning av penningtvätt. Dessutom effektiviserar AI till exempel kunders riskprofilering och kanske tillför dynamik i prissättningen av tjänster.
AI är definitivt en stor möjlighet för både banker och försäkringsbolag. Det kommer kanske att ta ett par år innan verktygen börjar införas i den dagliga verksamheten, men de är på väg.
4 gillningar
OP har ett problem. OP:s problem är att de hela tiden samlar på sig vinster och inte längre vet vart de ska stoppa dem. I ett aktiebolag kan man dela ut utdelningar till ägarna, men det passar ju inte att ett kooperativ agerar på samma sätt, när det finns en kooperativ idé också.
Till OP:s försvar måste sägas att de åtminstone under de senaste åren har befriat ägarkunderna från månatliga konto- och kreditkortsavgifter, men alltid bara ett år i taget, för att skapa en maximal känsla av tacksamhet.
Informationsteknik, med sin AI-komponent, är verkligen en verksamhetssektor där pengarna kan gå åt, och det räcker inte ens när avtalen kan upprättas korrekt. 
16 gillningar
Vi delar även denna färska PE-podd här i tråden. PE är en väldigt het bransch just nu och branschens senaste framfart mot småsparare har satt PE på nästan allas radar. I podden undrade man hur hela branschen kan generera överavkastning, om PE är ett förnuftigt investeringsobjekt för privata investerare osv. Länk till podden: Pääomasijoittaminen, vieraana Saku Sairanen | inderesPodi 239 - Inderes
Nedan finns även kaffehörnets ursprungliga meddelande från fredagen:
7 gillningar
Mycket aktuell podd och i slutet mördande diskussioner om PE-fonder som erbjuds till privatinvesterare. 
Tack!
Om man nu föreställer sig att även gemene man erbjuds både bra och dåliga produkter, vad borde man då kunna identifiera i faktabladet? Står det direkt där att man investerar eller inte investerar i uppföljningsfonder?
1 gillning
Detta är den centrala utmaningen. En vanlig investerare har inga möjligheter att bedöma vilka typer av fonder som faktiskt finns under ytan. Om fondens strategi dessutom är väldigt bred (t.ex. hela alternativuniversumet), försvårar detta saken ytterligare. I detta avseende är slutna fonder mycket tydligare, du investerar i en specifik strategi och oftast bara i en specifik förvaltare. Enligt min åsikt är nästan det viktigaste i dessa prospekt fondens totala kostnader. Eftersom strukturen har många lager, stiger avgiftsnivån lätt väldigt högt. Om avgifterna är 3-4%, blir det oerhört svårt att generera överavkastning. Visst kan man också titta på de underliggande förvaltarnas historik (track record), men problemet här är att utan en ordentlig genomgång av siffrorna verkar alla förvaltare generera överavkastning (PE är en rolig bransch, när alla förvaltare hävdar att de tillhör de bästa 25 %). Dessutom, om fonden är s.k. “förvaltaroberoende”, är detta inte heller till någon nytta.
16 gillningar
Dessa är sådana här prylar att institutionerna inte ens skulle köpa dem om man inte räknar med finska pensionsbolag.
3 gillningar
[quote=“T3r00, post:773, topic:3612”]
Dessa är sådana krångliga upplägg att institutionella investerare
3 gillningar
Jag förstod och menade dessa fonder som investerar i fonder. De gör alltså inte direkta investeringar.
Det är sant att det inom PE-sektorn huvudsakligen finns institutioner, men jag tror inte att dessa gäller vad som nu paketeras för privatpersoner.
1 gillning
Ja visst investerar även mindre institutioner i dessa Fund of Funds-fonder, men de är andra FoF-fonder än de som säljs till privatpersoner (retail).
Inom PE-investeringar (Private Equity) är valet av förvaltare så viktigt och avkastningen för enskilda fonder har en så stor spridning, att det är meningsfullt även för en medelstor institution att få en god diversifiering bland toppförvaltare via en FoF-struktur jämfört med att fylla sin egen allokering med en enda förvaltare, som de anser vara den bästa de kan få tillgång till med sin egen ticket size.
4 gillningar
Det var förresten en bra & nyttig podd. Kapitalinvestering är mystiskt, inte transparent och det finns gott om smickrande marknadsföringssnack. Här fick man en realistisk genomlysning och lägesrapport. Det påminner mycket om fastighetsfonder och onoterade…
7 gillningar
Här är en artikel i KL igen om kapitalförvaltningsbranschen. Kända saker för de som följer branschen, men sammanfattningsvis artikelns huvudteman:
-
arv en central tillväxtmotor i Finland
-
branschen är väldigt bra (höga marginaler, binder inte kapital, hög inträdesbarriär till branschen m.m.)
-
konsolidering kommer att ses även i framtiden
10 gillningar
Jag fick äntligen ut en text som jag har arbetat med länge om öppna fastighetsfonder. Problemen i öppna fastighetsfonder fortsätter och i oktober har det gått två år sedan den första fonden sköt upp inlösen. Tidigare talade jag själv om sektorns problem som en baksmälla, men jag anser att vi nu sakta kan börja använda ordet kris. I denna text försökte jag lyfta fram fondens centrala problem och framför allt åtgärder för dem. Jag anser att öppna fastighetsfonder fortfarande är en bra produkt för privatinvesterare, förutsatt att de är korrekt implementerade. De nuvarande fonderna behöver dock många korrigeringar 
32 gillningar
Hatten av för Sauli, än en gång. Verkligen en bra text, tack för den, den borde skickas direkt till lagstiftarna 
Vad tycker du/ni, skulle en sluten fastighetsfond under vissa villkor kunna göras tillgänglig för småinvesterare (åtminstone ur ett lagstiftningsperspektiv). Alltså en genuint sluten alternativfond, eftersom lagstiftningen för närvarande i praktiken skulle kräva 0.5 M€ i investeringstillgångar och status som professionell investerare samt en minimiteckning på 100 k€.
Skulle det inte vara extremt jämlikhetsfrämjande om även småinvesterare under vissa villkor kunde investera i slutna strukturer med mindre minimiåtaganden? För närvarande är min uppfattning att institutioner och förmögna investerare får tillgång till bättre strukturer med betydligt lägre kostnadsnivåer inom fastigheter, PE, såväl som andra tillgångsslag. I vissa fall får småinvesterare ingen tillgång alls till vissa tillgångsslag.. Edit: och om de får det så är det verkligen extremt dyrt och med mycket dåliga villkor (t.ex. en öppen K-fond).
3 gillningar
Det vore intressant att få dessa fonder noterade på börsen, som Vilen nämnde i en bisats. Det skulle öka likviditeten och även investerarens trygghet och synlighet. Jag funderar på om detta skulle kunna locka även fler vanliga människor till aktiemarknaden, när de bekanta fonderna flyttar dit. Varför har den nuvarande modellen utvecklats i Finland överhuvudtaget och modellen med noterade fastighetsbolag i Sverige?
2 gillningar
Absolut! Obligatorisk kvällsläsning även för aktörer som erbjuder fonder?
Det vore också trevligt att få traditionella medier att göra en (kvalitativ) publikation baserad på denna text/intervju om vad som är fel och hur saker kan åtgärdas.. Ärendet berör dock en ganska stor grupp privatinvesterare i Finland, så man skulle kunna tro att finansmedia (ja, jag vet..) skulle vara intresserade av att sparka lite på däcken.
3 gillningar