Det handlar om finsk lag som inte tillåter riktade emissioner utan ett tungt ekonomiskt skäl. Det är ett liknande rättsligt skydd för investerare, som till exempel enligt arbetsavtalslagen en anställd endast kan sägas upp av saklig och tungt vägande grund. Dessa ord är inte skrivna i lagen enbart som dekoration, och ett enkelt “detta är förnuftigt och ekonomiskt lönsamt” räcker inte som motivering i Finland, utan skälen måste vara tunga.
Aktieägarnas rättigheter och jämställdhet vid aktieemissioner är viktiga, vilket noterades bland annat i fallet Ahlstrom, där styrelsen hotade att genomföra en riktad emission om inte köperbjudandet accepterades. Tidigare har liknande hot historiskt framförts till exempel i Finnlines-tvisten mellan huvudägaren och småinvesterarna. Investerare är naturligtvis olika, och du kanske vill sälja dina rättigheter som investerare för hundra, men riktade emissioner kommer i framtiden att göras med alltmer godtyckliga motiveringar, och hoten mot småinvesterare med riktade emissioner kommer att bli en allmän praxis i landet, om man inte protesterar mot dessa dåliga motiveringar.
Som jag nämnde tidigare har riktade emissioner alltid varit ett ekonomiskt förnuftigare och enklare sätt att samla in finansiering, men villkoren för deras genomförande skulle kräva förtydligande från lagstiftarens sida. Under de senaste 10 åren har en praxis utvecklats på Hesuli som verkar i lagens gråzon, där en riktad emission avsedd för undantagssituationer (t.ex. akut kassakris) är det vanligaste sättet att samla in pengar, medan en normal teckningsrättsemission är sällsynt. Det skulle behövas ett synligt rättsfall där Högsta domstolen skulle kunna fastställa vad ett tungt skäl för en riktad emission numera innebär. Storinvesterare kommer knappast att testa detta i rätten särskilt lätt, eftersom de själva drar nytta av de riktade emissionerna på bekostnad av andra investerare.
Jag var inte den som gav hundra. Kanske var jämförelsen för abstrakt, förlåt. Det betyder att småinvesteraren förlorar mer genom företagets värdeminskning, om man inte accepterar något pris för finansieringen förutom en dyr teckningsoptionsemission med dess aktievärdeminskningar. Man förlorar alltså 100, för att storägaren inte ska få 50.
Du presenterar dina egna tolkningar av en tungt vägande anledning och att din tolkning är bättre eller mer korrekt än bolagens. Dessutom blandar du ihop uppsägningen av en anställd med en aktieemission. Och en tvist i rätten för 18 år sedan, som inte har något att göra med Aiforia.
Att föra oväsen har blivit tydligt. Skulle det vara relevant för ämnet i Aiforia-tråden?
Du verkar upprörd baserat på textens ton, så nu vore det bra att andas in och ut och lugna ner dig lite, så att den konstruktiva andan i diskussionen kan bibehållas även i fortsättningen. I Aiforia-tråden hör naturligtvis även diskussionen om bolagets meddelande om att ordna en riktad nyemission hemma. Var annars skulle Aiforias emission diskuteras, om inte i Aiforia-tråden?
Det är synd att du inte fann Finnlines-exemplet intressant, trots att det är ett typexempel på problemet med riktade nyemissioner. Detta är dock inte min egen uppfinning som du påstår, utan till exempel Finska Aktiespararna, som också driver dina intressen, har ofta tagit upp samma fråga:
Att spara på kostnaderna för kapitalanskaffning är inte ett tungt vägande ekonomiskt skäl att avvika från teckningsrätten.
En riktad emission är alltid snabbare och billigare att genomföra än en företrädesemission. Detta har på intet sätt varit lagstiftarens tanke när lagen skapades. Lagens syfte har snarare varit att till exempel rädda ett krisbolag eller att erbjuda aktier som vederlag till ägarna av det förvärvade objektet i samband med ett företagsförvärv. Inget av detta är fallet med Remedy Entertainment.
Dessutom har den realiserade emissionskursen varit lägre än föregående dags slutkurs, det vill säga bolagets marknadsvärde. Ur aktieägarnas perspektiv har kostnaden för emissionen därmed varit skillnaden mellan emissionskursen och börskursen.
Förtydligande krävs i lagstiftningen
Finska Aktiespararna kommer att ta upp fallet med lagstiftaren, eftersom metoden kan användas godtyckligt utan att det ingrips. Lagstiftningen bör därför förtydligas vad som är ett tungt vägande ekonomiskt skäl ur bolagets synvinkel.
Du kanske inte var medveten om det, men för några år sedan var det en stor rättstvist där en central faktor var hotet om att ordna en riktad emission. Det kan vara värt att titta närmare på:
Ja visst uppfyller detta väl i sig kännetecknen för ett krisbolag, när man talar om en riktad emission. Annars skulle man ju nästa år behöva slå igen portarna. En större allmän nyemission är å andra sidan ofta en ganska säker kursrasare (t.ex. Exel Composites). Eller så hade man kanske nu som en eventuell ny ägare hoppats på detta, eftersom man då ofta får aktier billigt via teckningsrätterna. Ju större emission och ju fler teckningsrätter som kommer ut på marknaden, desto större ras…
Det verkar som att emissionen sålde ganska dåligt, eftersom Tenkanen fick fler aktier än vad han ursprungligen hade förbundit sig till:
TJT Technologies Oy, ett bolag som kontrolleras av Tuomas Tenkanen, styrelseledamot i Aiforia, har lämnat sitt oåterkalleliga åtagande att teckna aktier för minst 500 000 euro i aktieemissionen, villkorat av vissa villkor.
Någon nämnde att det hade lönat sig att vänta till januari med emissionen, kanske med tanke på kursen, men har någon någonsin ordnat en emission överhuvudtaget i januari, så att ledningen kanske känner till bokslutsiffrorna, men de är inte ännu offentliga för investerarna? Tecknaren skulle ju kunna kräva tillbaka sina pengar, i stil med att ledningen mörklade informationen om ett dåligt resultat. Nu kan ledningen alltid säga, vi trodde att vi under de sista två veckorna fortfarande skulle få stora beställningar..om Aiforias bokslutsiffror visar sig vara kyliga..
Uppdateras ägarlistan innan handeln med dessa nya aktier börjar den 15:e, eller ser man det först i början av januari, som det brukar vara att se vart aktierna har hamnat?
Personer i ledande ställning hos emittenten omfattas av ett 30-dagars stängt fönster före offentliggörandet av delårsrapporten eller årsredovisningen.
Under den stängda perioden får en person i ledande ställning inte genomföra för egen eller tredje parts räkning, direkt eller indirekt, transaktioner som rör emittentens aktier eller skuldförbindelser eller därmed relaterade derivat eller andra finansiella instrument. Den stängda perioden gäller utöver personliga transaktioner av en person i ledande ställning alla situationer där en person i ledande ställning genomför transaktioner för närstående, såsom kontrollerade enheter, eller för tredje parts räkning.
)