“Q2-omsättningen låg i praktiken kvar på samma nivå som jämförelseperioden, medan vi förväntade oss en tillväxt på cirka 6 %. Den återhämtning i nyförsäljningen av personbilar som vi väntade oss syntes ännu inte i de fakturerade volymerna, då faktureringsvolymerna för nya bilar förblev på föregående års nivå. Även volymerna för begagnade bilar stampade på stället.”
“Det justerade rörelseresultatet sjönk till -2,9 MEUR, trots att vi förväntade oss att det skulle vända till ett svagt plusresultat. Resultatet försvagades också tydligt jämfört med motsvarande period föregående år (-1,4 MEUR). Den främsta orsaken är den tuffa konkurrenssituationen på marknaden för begagnade bilar, vilket ökade kostnaderna för inköpsverksamheten och pressade marginalerna – bruttomarginalen för personbilar sjönk från cirka 1 600 euro till cirka 1 200 euro per bil. Den normalisering av lönsamheten inom serviceverksamheten som vi förväntade oss uteblev också, då segmentets justerade rörelseresultat sjönk jämfört med jämförelseperioden. Det tryck på marginalerna för begagnade bilar som vi lyfte fram i vår förhandskommentar realiserades alltså kraftigare än väntat.”
Jag förstår fortfarande inte vad som får en investerare att hoppa på dessa upplägg från aktivistägare, vars investeringscase nästan varje gång följer samma mönster: allt går åt – ingenting blir kvar.
