Puuilos guldålder är över (och må historien döma mig för denna provocerande djärva rubrik)
Jag har varit med på Puuilos resa i ungefär två år. Nu är det dags att hoppa av – Puuilo har varit en stjärna inom handelssektorn på många sätt. Mest beröm har jag gett, och mest har jag uppskattat, vad jag anser vara handelns viktigaste KPI: Comp. Growth (jämförbar tillväxt), som har garanterat en långvarig och exceptionell vinstnivå på +17 %. Jag har ofta predikat om Comp. Growth, åtminstone i Tokmanni-kedjan, eftersom det är grunden för resultatskapande. Det är mycket betydelsefullt för lönsamheten om tillväxten sker med samma ”gamla” hyra, personal, butikschef och administration, uppvärmning, el, bevakning, kassasystem, butiksinredning, centrallogistik (packas 3 produkter till samma butik eller 3 produkter till olika butiker) och internlogistik (tas de där 3 hylsnycklarna till försäljningsställen i 3 olika butiker individuellt, eller 3 produkter till ett försäljningsställe i en och samma butik). För att inte tala om hur Comp. Growth med en nästan exponentiell kurva förbättrar de viktigaste KPI:erna för lageromsättning och marknadsföring…
Enligt min analys befinner sig Puuilo nu i en situation där den klart mest lönsamma tillväxten börjar ligga bakom oss. Här är några korta motiveringar:
• Kannibalisering från nya butiksöppningar
Jag räknade snabbt ut att ca 70 % av Puuilos nuvarande och framtida butiksöppningar innebär en betydande kannibaliseringseffekt. Hollola, Holma, Lentola, Vaajakoski… När man öppnar inom samma marknadsområde med mindre än 20 minuters köravstånd från den förra butiken, hamnar man kategoriskt alltid på 15–25 % kannibalisering i den egna konkurrerande ”gamla butiken”. Varför? Jag hoppas att ni forummedlemmar själva funderar över ert eget Puuilo-beteende. Puuilo behöver inte ligga i ditt grannskap (som K-Market), du kan gott köra en bit till Puuilo. Å andra sidan är Puuilo inte en så pass utmärkt butik när det gäller upplevelse, prisnivå eller sortiment att du alltid skulle vara beredd att köra 40–60 minuter bara för Puuilos skull. Därför kan man dra slutsatsen att genomsnittlig körtid för upptagningsområdet (catchment area driving time) för Puuilo typiskt ligger runt 20 minuter. Lahtisregionen kan vara ett bra case-exempel på detta. Puuilo Renkomäkis upptagningsområde har i praktiken varit hela Lahtis – ett internt monopol. Om ett år finns Puuilo-butiker även i Hollola och Holma. Hur många av Renkomäki-butikens nuvarande kunder kommer från de blivande upptagningsområdena för butikerna i Hollola och Holma?
Kommer Puuilos försäljning i Lahtisregionen att fördubblas med två nya butiker under det kommande året? Troligtvis! Kommer Puuilos kostnader i Lahtisregionen att tredubblas under det kommande året? Säkert!
…den där Comp. Growth… Om någon av forummedlemmarna känner butikschefen i Renkomäki i Lahtis, lönar det sig att nästa gång vid fredagskorven fråga vad hens plan är för att skära ner butikens kostnader med 20–30 % för att den relativa lönsamheten ska förbli densamma?
Expansionpotential
Puuilo verkar ha drygt 50 butiker nu. I Finland är 40–50 butiker en ganska lagom sträcka för tillväxt i en tillväxtstrategi. Där verkar expansionens ”sweet spot” ligga: 80 % av de postnummerområden med högst köpkraft inom det egna upptagningsområdet, ett känt varumärke i hela Finland och skalning av logistiken. Berätta för mig var de nästa 20 Puuilo-butikslägena finns där:
A) hyresnivån är låg (en del av Puuilo-konceptet)
B) de är placerade i postnummerområden som hör till de 80 % med högst köpkraft i Finland
C) de inte kannibaliserar på befintliga Puuilo-butiker
Tokmanni-sjukan kan vara smittsam även för Puuilo. Det tål att noteras att symtomen börjar smyga sig på…
Konkurrenter
Puuilo har visat sin starka konkurrenskraft mot Tokmanni. Det råder det ingen tvekan om. Men konkurrenterna Rusta, Jula och Biltema har precis kommit upp i fart med sin expansion. Puuilos verkliga konkurrenskraft mot dessa kedjor har ännu inte mätts. Det får vi se under de kommande två åren. Puuilo kan bli vinnaren, men det är också troligt att när utmanarna växer in på de egna områdena hårdnar konkurrensen, vilket syns som en avmattning i tillväxttakten/lönsamheten.
Lågkonjunkturen inom bygg och bostadshandel fortsätter
Det står nu klart att svagheten inom kategorierna bygg, renovering och DIY (gör-det-själv) fortsätter åtminstone till början av 2027. I Puuilos varukorg finns byggmaterial, verktyg, VVS- och elartiklar, biltillbehör, trädgård, husdjursprodukter och hushållsartiklar. Bolaget är alltså ganska starkt knutet till konsumtion inom hem, renovering och fritid, även om det inte är en renodlad bygghandel. Byggnadsindustrin RT bedömde i mars 2026 att byggstarter för bostäder stannar vid endast cirka 15 000 bostäder i år och nästa år, vilket är klart under det långsiktiga behovet. Nordea flyttade i sin tur återigen fram tidpunkten för när bostadsmarknaden förväntas växa. Från de viktigaste kategorierna kommer det ingen ”draghjälp från marknadstillväxt” under det kommande året.
Hormuzsundet & inflation
Även om Hormuzsundet skulle öppnas på måndag, är det redan realiserade oljeunderskottet på 5,5–8 miljoner fat per dag (mbpd) på marknaden historiskt. Effekterna kommer med fördröjning, men det är säkert att de största strategiska externa förlorarna på oljebristen/inflationen i Persiska viken är Asien och Europa. När Puuilos produktion i Asien blir dyrare och den finländska konsumentens köpkraft återigen urholkas av inflation, är kombinationen inte gynnsam för Puuilo. Visst, om situationen eskalerar och vi hamnar i verklig oljebrist/tvingas till distansarbete/flyginställelser osv… kan ”tvångshemmaplan” och stugboomen ha en tillfällig positiv effekt på DIY-marknaden. Men de övriga nackdelarna i detta skräckscenario raderar ut fördelarna med DIY-efterfrågan.
Konceptets utvecklingsfas
Puuilos koncept utvecklades kraftigt under åren 2000–2020. De senaste fem åren har konceptet knappt utvecklats alls (butikskoncept, sortiment, marknadsföring etc.). Sammanfattningsvis: 2000–2020 utvecklades konceptet. 2020–2025 slipades och expanderades konceptet. Detta är helt rätt strategisk utveckling för en handelskedja från ledningens sida. Men det har tyvärr också implikationer. Den ”lättaste utvecklingen” är nu gjord. Nya produktområden läggs inte till enkelt och billigt i befintliga butiker. Sortimentutveckling framöver handlar mer om utbyte än tillägg. PL-sortimentet (Egna märkesvaror) utvecklas visserligen, men även där är de enklaste produktområdena redan inom PL-sfären. 80/20-kurvan för sortimentet fungerar i varje butik. Den ”svagaste delen” av sortimentet som återstår utan PL är inte den mest lockande delen sett till volym eller marginaler… ledningen har alltså gjort ett bra jobb, utvecklat konceptet och finjusterat det strålande till en vinstnivå på 17 %. Nästa utvecklingssteg är inte längre finjusteringar utan systematiskt mer utmanande, som till exempel effektiv omnikanal med robotlager eller lokalisering av konceptet till ett annat land…
@Juippi1, @enska och @Flouride: Tyvärr håller jag inte med er. Statens byggstimulans hamnar, om den alls blir av, främst i Onninens och Keskos fickor. Och effekterna av nya butiker skrev jag om ovan…
Som jag inledde med; om ett par år får vi se om mitt tänkande stämde. 
Och obs! Det finns fortfarande potential för Puuilo i Sverige. Det finns dock fortfarande många osäkerhetsfaktorer kring att det ska realiseras. I bästa fall hittar man en ny buffert i Sverige, där en mer lönsam tillväxt än i Finland ersätter ”fasen med försvagad lönsamhetstillväxt” i Finland.