Hur mycket hävstång har du i portföljen?

Jag förstår verkligen inte alltid vilken risk det innebär att investera med lån. Även om man har stora lån kan risken vara mindre än om man inte hade investerat alls.

Exempelperson 1: Bostadslån 180 000 €, värde på ägarbostad 240 000 €. Alltså en helt vanlig person, anses inte ha någon risk.

Exempelperson 2: Investeringslån 180 000 €, värde på ägarbostad 240 000 €, aktier 200 000 €. Om den förra personen inte hade någon risk, så är det enligt min åsikt ännu mindre risk i detta fall, om lånet är likadant som för person 1. Någon kanske räknar det som en enorm hävstång i aktier. Båda personerna har lika mycket lån, men person 2 har kapitalinkomster + en nettoförmögenhet på 260 000 €.

Det spelar ingen roll om lånet är ett bostadslån eller ett investeringslån, om villkoren är desamma.

En situation som liknar exempel 2 uppstår lätt om man har en skuldfri bostad och sedan byter bostad genom att köpa en ny bostad med ett bostadslån. De överblivna pengarna investeras. Ett bostadslån hade inte nödvändigtvis behövts tas, men i detta fall, även om lånet heter bostadslån, gick pengarna till investeringar.

8 gillningar

Huset är mitt eget. Portfölj på cirka 300 t€ med hög risk (en aktie). Investeringsskulder avbetalda under sommaren. Återstår att betala reavinstskatter. Vi får se om några månader hur USA lyckas höja skuldtaket och hur Kina löser problemen inom fastighetssektorn. I december-januari skulle jag kunna öka hävstången om det dyker upp bra köplägen.

1 gillning

Om i exemplet med person 2, investeringslånet är 180k€ och portföljen är 200k€. Skuldsättningen är helt galen. Lån 9 gånger kapitalet.
Vad spelar det för roll om börsen kollapsar med -50%, och OPO (Operating Profit) skulle vara -80k€, det vill säga OPO hundratals procent på minus? Situationen är tvärtom mycket bra, då utdelningar fortfarande kommer in, och man får fylla på med fler aktier billigt.
Dessutom får man 80k€ i skatteavdrag när man har gjort så mycket “förlust”. = man får utdelningar osv. skattefritt i åratal.
Inom några år kommer aktierna att stiga till sin gamla nivå igen, och då är situationen helt annorlunda.
Så en nybörjare gynnas bara av att börserna kollapsar, oavsett om man har skulder eller inte.

Nu är det vild text… för det första är förluster avdragsgilla i det skede de har realiserats. Det vill säga, exempelpersonen skulle behöva sälja den 100 tusen euro-portföljen tom för att kunna utnyttja förlusterna i framtida beskattningar (förlust -100k). I detta skede skulle portföljen vara tom på aktier men skulden på 80k skulle fortfarande finnas kvar.

Om aktierna i portföljen hade varit säkerhet för lånet, skulle kreditgivaren förmodligen ha tvingat fram realisering av förluster redan betydligt tidigare.

22 gillningar

Risken uppstår i margin call-situationer. Fallande aktiekurser värmer inte särskilt mycket om aktierna som används som säkerhet för lånet dyker och mäklaren säljer dem med förlust.

Om en persons aktieportfölj på 2 200 000 kr snabbt minskar med 50%, kan mäklaren sälja den återstående portföljen på 100 000 kr och det kan ändå finnas 80 000 kr kvar att betala ur egen ficka. Med en ränta på 7% per år kommer välståndshjulet att slå den vevande personens knogar.

Situationen är förstås annorlunda om lånet har fast egendom som säkerhet, till exempel en sommarstuga eller ett eget boende.

Situationen är tvärtom mycket bra när utdelningarna fortfarande kommer och man kan tanka fler aktier billigt.

Detta kanske inte heller lyckas om företag, när krisen slår till, skjuter upp/avbryter/minskar sina utdelningar. (Under coronakrisen gjorde bland annat “säkra utdelningsbetalare” Sampo, Nordea m.fl. det)

Dessutom, om t.ex. Nordnet sänker säkerhetsvärdena (flygbolag 0%), så sjunker belåningsvärdena i två komponenter.

Exempel: En portfölj på 100 000 euro, belåningsvärde 80%, lån på 20 000. Portföljen halveras och belåningsvärdena sjunker till 40% → gräns 80 000 → 20 000. Den ursprungliga belåningen på 20% är nu 40% av portföljens värde och 100% av gränsen, så räntorna hoppar också från 0,99% → 4,99%. Helsingforsbörsens direktavkastning räcker inte ens för att täcka detta, så varje månad gör räntorna att lånet ökar i minus.

För ett lån på 180 000 euro skulle en ränta på 1,5% per år innebära 225 euro enbart i räntekostnader per månad. Om man dessutom måste gräva djupt i fickan för att undvika en margin call, kan man glömma aktieköp till förmånliga priser.

Ja, vid en kollaps är kontanter (och oanvänt limit) en vän, men varje euro i skuld är en fiende.

Finansinstitut kan ändra lånevillkoren ganska snabbt när finansförhållandena ändras.

9 gillningar

För närvarande är hävstången på investeringstillgångarna 4,8 %. Cirka 64 % av den beviljade gränsen används, och sannolikt kommer hävstången snarare att minska än öka. Totalt sett är investeringslånet fyrsiffrigt, och tack vare en starkt överskottande månatlig ekonomi kan det halveras ganska enkelt på 2-3 månader utan att behöva sälja några investeringar. Eftersom endast cirka 50 % av säkerhetskontots (AOT-konto) lånevärde används, är risken för tvångsförsäljning mycket liten. Jag tänker behålla detta även i framtiden.

Jag har delvis använt skulden för att jämna ut skillnaden mellan oregelbundet månatligt sparande och intressanta möjligheter som dyker upp osynkroniserat med detta. Det innebär att en bra köpmöjlighet inte behöver missas eller vänta till nästa månad, bara för att till exempel kostnaderna för en sommarsemesterresa måste betalas nu.

Jag har också använt det för att öka köpvolymerna och minska den relativa andelen av kostnaderna, och en del av kreditens räntekostnader har kvittats med en mindre andel av handelsavgifterna.

Hittills har kursavkastningen på aktier köpta med skuld överstigit räntekostnaderna för skulden cirka 17 gånger. Detta är svårt att följa exakt, eftersom priset på de poster som köpts med skuld är högre än skuldens nuvärde, och skillnaden kommer troligen att öka i framtiden. Jag vill dock följa detta för att vara ärlig mot mig själv om intäkterna och kostnaderna för de poster som köpts med hävstång.

3 gillningar

Det verkar som att bostaden var säkerhet för investeringslånet i exemplet.
I sig är det ganska enkelt att sälja aktier nuförtiden. Jag sålde mina Ostin-aktier tomma den 20 mars och stängde kontot för att få med förlusterna i beskattningen. Det var inte särskilt svårt. Jag köpte tillbaka aktierna till en annan portfölj. Några av objekten tror jag att jag bytte ut samtidigt mot nya som i den situationen kändes som bättre investeringar. Till exempel hade maskinverkstäderna fallit till mycket attraktiva priser.

Stora problem uppstår om en oväntad kris (naturkatastrof e.d.) inträffar, där börsaktierna verkligen nollställs. En katastrof från vilken man inte bara återgår till den gamla världen. Den gamla logiken “jag väntar några år och aktierna återhämtar sig” gäller inte längre. Då är vi förvisso alla ganska illa ute. Oavsett om man har skulder och aktier eller inte. Det är naturligtvis extremt svårt att förbereda sig för en sådan risk.

1 gillning

Jag använder inte hävstång för närvarande. Jag tvekar dock inte att använda hävstång om ett bra köpläge uppstår och jag inte har kontanter tillgängliga just då.

Jag håller dock hävstången måttlig (=jag använder Nordnets Superlån och tar inte lån över guldnivån vid köptillfället).

År 2020 använde jag hävstång för portföljen/portföljerna genom att ta 9 månaders amorteringsfrihet på bostadslånet.

Senast det var hävstång var våren 2018, sedan dess har det inte funnits några skulder åt något håll. Mentalt är jag redo att ta lån motsvarande 40% av portföljens värde, men i praktiken har det inte blivit av. Vid förra årets botten vaknade jag alldeles för sent, allt var redan över när jag insåg vad som hände. Hävstången blev oanvänd.

Just nu är det för många som investerar med lån på marknaden för att jag själv skulle våga göra detsamma. Jag väntar som en optimistisk pessimist på det ögonblick då de mest entusiastiska måste sälja sina skuldportföljer. Vi får hoppas att nästa gång bomben brister har jag en snabbare reaktionstid än en sköldpadda.

2 gillningar

Tror du att du inte får högre avkastning från börsen än räntan på bostadslånet, eller varför betalar du av bostadslånet i förtid? Själv är jag mer för att skjuta upp betalningarna, eftersom jag anser att mitt bostadslån är ett så förmånligt investeringslån.

4 gillningar

Ingen tradingkredit används, lite kontanter på lönekontot och ISK (OST).

Har skulder mot bil och bostad. Bostadens kapitalstruktur börjar vara ganska ofördelaktig, men i Finland är omlån ganska dysfunktionellt :frowning: Borde sälja bostaden och köpa en annan.

Att ta ett lån mot en stor bostad är visserligen betydligt säkrare än att ta ett lån mot en aktieportfölj, eftersom bostadsvärderingarna har betydligt mindre volatilitet än aktier. Men även bostadsvärderingarna kan sjunka en del från dagens höga nivåer när som helst. Ibland faller bostadspriserna med tiotals procent, som i Finland för 30 år sedan och i USA för 15 år sedan. Det lönar sig att överväga scenariot att bostadsmarknaden någon gång under de kommande tio åren drabbas av ett så stort fall att det skapar en mycket obehaglig situation med de egna nuvarande portföljfinansieringslösningarna. Om jag nu hade en ägarbostad med mycket lån, skulle jag för närvarande betala av den långsamt och inte fundera på att investera i dyra aktier.

8 gillningar

Kale1 helt sant. Värdet på bostäder kan också sjunka, även om de höll sitt värde bra under t.ex. finanskrisen och coronan. Man kan skydda sig ganska bra mot denna risk genom att bara använda en del av säkerhetsvärdet och därmed lämna en säkerhetsmarginal. Om det använda säkerhetsvärdet nu är i topp, är det förmodligen förnuftigt att amortera månadsvis.

6 gillningar

Det är förresten helt onödigt att köpa en egen bostad med antagandet att den skulle generera någon avkastning. Investeringsbostäder är en annan sak. Jag menar förstås inte att man inte alls ska tänka på en eventuell försäljning, men man bör hellre satsa på boendekomfort än maximal avkastning. Annars skulle jag själv få bo i en tvårummare i Helsingfors som är lika stor som mitt nuvarande vardagsrum.

2 gillningar

Vi skulle få en hård smäll, särskilt när de nu fortsätter att bygga gigantiska hus ute i ingenstans i snabb takt, på gränsen till budgeten. Upp med räntorna och ner med värdena, det kommer att bli intressant.

2 gillningar

När en individ “optimerar” sin balansräkning, tänker de aldrig att detta är fröet till problem. Ibland går det snett för vissa, trots att det enligt all logik inte skulle uppstå några problem.


Vägen till rikedom på en tjurmarknad är skulder. Vägen till glömska på en björnmarknad är också skulder, och ingen ringer i en klocka. Enkel tillgång till kredit underlättar marginella transaktioner. Det ökar bruttonationalprodukten, expanderar skuldindustrin och skapar grunden för en framtida lättnad av utlåningsstandarder. Det lyfter upp välståndet i stövelremmen och gör det till något mer än det annars skulle vara. Det genererar enorma avgifter och emissionsprovisioner för investeringsbanker. Bra idéer blir dåliga idéer genom en konkurrensprocess av “Kan du toppa detta?”. Men när cykeln vänder måste processen gå i revers. Marginella transaktioner, finansierade av skulder, måste avvecklas genom utmätning eller konkurs. Tillgångsvärden, som stöds av skulder, måste falla, och därmed reducera andra tillgångsvärden i en kedjereaktion.

–James Grant

4 gillningar

Velaton portfölj och numera är jag skuldfri i övrigt också. Min fru har skuld på sin halva av enfamiljshuset, då hon absolut ville betala och äga hälften av vårt hem. I aktieportföljen har jag bara 1,5 % kontant, men i nödfonden finns för närvarande pengar för knappt ett års levnadskostnader, även om alla inkomster skulle upphöra. Vanligtvis strävar jag efter att ha minst ett års nettolön i reserv. Jag använder aldrig skuldsatta medel som hävstång och garanterar aldrig andras skulder; jag lånar hellre ut eller i extrema fall till och med donerar pengar direkt till en nära anhörig i en nödsituation.

4 gillningar

Jag tror att vi alla har vad jag kallar outtalade axiom; saker som vi omedvetet är hundra procent säkra på, även om sannolikheten för dem under ett decennium är betydligt under 100%. Jag trodde aldrig att det kunde komma en sådan global pandemi. Fed-chefen Bernanke trodde inte 2006 att USA:s bostadsmarknad kunde falla avsevärt, eftersom det inte hade hänt förut. Sedan föll den med 40%.

Många har ett sådant axiom att bostadspriserna i till exempel Helsingfors inte kan sjunka med tiotals procent under nästa årtionde. Jo, de kan det, ingen naturlag hindrar det. Det är naturligtvis inte troligt. Det är dock värt att överväga sina egna finansieringslösningar utifrån vad som skulle hända i ens eget liv om aktiemarknaden någon gång under 2020-talet skulle falla med 70%, bostadsmarknaden med 40%, och jag och min partner skulle bli arbetslösa. Hur skulle vår ekonomi och våra relationer klara av en sådan chock? Skulle resultatet bli personlig konkurs och skilsmässa? De viktigaste sakerna i livet blir ofta tydliga först när man förlorar dem. Är det värt att sträva efter en något högre förväntad avkastning genom att riskera livets grundläggande byggstenar?

Jag vet att jag låter som en person som sitter i ett hörn av sin lägenhet med hjälm på sig och fruktar allt. Nej, faktiskt har jag 60% av min förmögenhet i en ganska koncentrerad aktieportfölj. Jag kan ibland satsa tusentals euro om jag är övertygad om att förväntningsvärdet är på min sida. Jag tar kalkylerade risker, men jag strävar efter att minimera förödande ekonomiska risker.

Visst finns det risker i livet som jag inte riktigt kan skydda mig mot. Hälsan kan försämras, en rattfyllerist kan köra på mig, en Timontin-solstorm kan förstöra livet. Dessa kan man inte göra något åt.

28 gillningar

I livet handlar allt om att ta risker. Eftersom vi är i ett investeringsforum är finansiella risker naturligtvis det viktigaste. Det är ganska intressant att fundera över vilka personligheter som förekommer även i den här tråden.

5 gillningar

Denna kommentar är inte direkt riktad till Arvo eller frun men generellt sett är denna idealisering av ägarbostäder, som hör till den finska mentaliteten, ett ganska intressant fenomen om man jämför med till exempel våra västra grannar där det är vanligt att bo med så stor skuldsättning som möjligt och investera de pengar som sparas från boendet i aktier etc. Även jag har många kollegor i arbetsgemenskapen, runt femtio år gamla, som har nått en stor milstolpe i sina liv när den egna bostaden äntligen är helt avbetald, och nu ska de börja investera de pengar som sparas från låneamorteringarna och frågar mig, med tanke på mitt investeringsintresse, om tips på var man borde placera pengarna.

Jag och min partner äger ett egnahemshus värt cirka 300 000 euro i HUS-området, varav cirka 60% är betalt.. det vill säga 180 000 euro ligger bundna i dessa väggar som inte genererar något alls, tvärtom känns det ibland som att detta 80-talshus är ett riktigt “hål i plånboken” med alla småreparationer som underhållet av huset ständigt kräver. Jag har försiktigt föreslagit för frun att vi skulle sälja hela rasket och flytta till en hyresbostad i ett parhus/större radhus. Hyran skulle vara i samma storleksklass som de nuvarande låneamorteringarna (+fastighetsskatter etc. som ett egnahemsboende kräver) men eget kapital skulle frigöras för att investeras i mer lönsamma objekt. Hittills har idén bara fått ett försiktigt stöd, trots att jag har visat portföljens avkastningskurva (i euro) som ett bevis på att detta ‘spelande med aktier’ inte är så stort hasardspel om man har förnuftet i behåll och riskhanteringen är åtminstone på någon nivå i ordning.

4 gillningar