Novo är verkligen en rejäl utmaning. Rapporten var helt fruktansvärd, även om årets prognos höjdes. Investerare tittar dock på åren 2031–2032, när semaglutid-patenten löper ut. Just nu ser det väldigt illa ut.
Ziltivekimab var investerarnas största hopp för att fylla det gapet. Den skulle ha kunnat nå 3–5 miljarder i försäljning precis i rätt tid, 2032–2035. Novos viktigaste tillgång (asset) oberoende av semaglutid. Nåväl, ZEUS-studien gick helt åt skogen och kursfallet förra veckan var därefter. Resultatet berodde inte ens på studiens utformning (alltså något som går att åtgärda), utan hela hypotesen fungerade inte. Det finns fortfarande ATREMIS- och HERMES-studier kvar för Ziltivekimab (H1 2027), men det krävs ett mirakel för att vi ska få höra något positivt om dem. Denna tillgång hamnade sannolikt till 100 % i papperskorgen.
Sedan har vi CagriSema. Novo sköt sig återigen i foten genom att visa att deras egen medicin är sämre än konkurrentens. CagriSema visade sig vara likvärdig med Lillys tirzepatid när det gäller viktminskning, men sämre på att kontrollera blodsockret. Lilly tackar och tar emot medan Novo betalar för dessa studier ur egen ficka. CagriSemas omsättningsmål kan nu sänkas igen.
På tal om semaglutid, så var det första gången i rapporten som det nämndes att generikatillverkare har gått ut i krig. Cipla försöker få ut en generisk medicin på marknaden i USA via rättsväsendet, och Sandoz försöker ogiltigförklara Novos semaglutid-patent i Europa. Kriget om patent och försäljningstillstånd har börjat, och rättegångskostnaderna kommer att stiga.
Oralt Wegovy hyllades under samtalet; försäljningen ökade med 28 % på tre månader och den underliggande efterfrågan växte ännu snabbare. Detta är i sig utmärkt. Men försäljningen av oralt Wegovy verkar kannibalisera försäljningen av injicerbart Wegovy. En snabb uträkning visar att Novo verkar få cirka 170 USD i intäkt per recept för oralt Wegovy, medan det injicerbara Wegovyet ger 370 USD. Det är alltså ingen vidare affär för Novo att ersätta injicerbart med oralt. Försäljningen av injicerbara produkter sjönk med 22 % i USA under detta kvartal. Ledningen försäkrar att ingen kannibalisering sker, men oberoende källor verkar indikera motsatsen. Det är omöjligt att räkna ut exakt från offentligt tillgänglig data, så investeraren får välja vem man vill tro på.
Sammantaget växte alltså Wegovy-försäljningen (oralt + injicerbart) med 4 % på årsbasis (yoy) i USA. Lillys Mounjaro-försäljning växte med nästan 50 % under samma period! Kan det vara så att man har förlorat marknadsandelar?
Och som om inte det vore nog, stod det i rapporten att Novo har kommit överens med amerikanska myndigheter om att sänka priserna på Wegovy och Ozempic med 35–50 % från och med början av 2027. Även detta verkar ha nämnts för första gången nu. Kommentaren i rapporten var att “This is expected to impact Novo Nordisk’s cash flow in 2027.” No shit.
Som något positivt kan nämnas starten av Zenagamtide-studien. Detta hjälper till att täcka gapet efter Ziltivekimab. En ambitiös studie som, om den lyckas, kan ge viss lättnad, även om det sker senare än vad Ziltivekimab skulle ha gjort.
Patentsgapet för semaglutid infaller faktiskt 2031–2032, och Novo har egentligen inga tillgångar oberoende av semaglutid som kan ersätta det. Även priset på CagriSema kommer att sjunka när prissättningen sker mot generiskt semaglutid efter att patentet löpt ut. Detta gap kan inte fyllas inifrån huset, och blickarna vänds nu mot vilka tillgångar Novo kan köpa utifrån. Balansräkningen har fortfarande utrymme, och kassaflödet från Wegovy under de få år som är kvar måste nu användas smart. Vi får se.