Nokia som investeringsobjekt (Del 3)

Jag stötte på ett nytt inlägg av en Nokia-anställd. Bakom bilden finns en länk till inlägget.

image

Sammanfattning.

Översikt: Att lösa datacenterskrisen

Inlägget behandlar den “datacenterskris” som orsakas av artificiell intelligens (AI), där den nuvarande infrastrukturen slår i taket för elförbrukning, värmeutveckling och dataöverföringshastighet. Butts använder matematiska modeller (Bass Diffusion Modeling) i sin analys för att förutsäga när ny teknik går från forskning till praktik.

Analysen är uppdelad i två huvudgrupper (kluster):


Kluster 1: AI-nätverk (AI Fabrics) som fungerar med ljusets hastighet

Forskningen fokuserar på att förändra nätverksstrukturer från statiska elektriska nätverk till dynamiska och optiska.

  • Optiska anslutningar (Photonic Interconnects): Övergången från koppar till ljus (photonic rails) är nödvändig för att eliminera latens och öka bandbredden.
  • Smarta nätverkskort (SmartNICs): Att flytta uppgifter från serverns huvudprocessorer (CPU) till smarta nätverkskort frigör kraft för själva AI-beräkningen.
  • Dynamiska topologier: Nätverk som kan ändra form i realtid beroende på trafiken.
  • Tidplan: Denna teknologi håller på att mogna (81 % av forskningsfasen är avklarad). Hyperskalare (som Google, Meta, Microsoft) förväntas ta dessa i bruk i stor skala under de kommande 12–18 månaderna.

Kluster 2: Koordinering av energi och beräkning

Detta område är fortfarande i början av sin livscykel (endast 9 % av potentialen har uppnåtts), men det är avgörande för att mätta AI:s enorma hunger.

  • Koldioxidmedveten beräkning: Programvara och arkitekturer som justerar AI-belastningar i realtid baserat på elnätets status och koldioxidintensitet.
  • TCO-optimering (Total Cost of Ownership): Beslutsfattandet styrs av kostnadseffektivitet under hela livscykeln, inklusive användning av FP8-precision, vilket sänker kostnaderna för inferens (slutsatsdragning).
  • Sociala effekter: Forskningen uppmärksammar den belastning som datacenter utgör för lokala elnät och vattenresurser (fenomenet “The Cloud Next Door”).

De viktigaste iakttagelserna för investerare och teknikchefer:

  1. Flaskhalsen har flyttats: Problemet är inte längre bara chippets hastighet, utan hur chippen kommunicerar med varandra (interconnect).
  2. Optik är en nödvändighet: Forskningen signalerar starkt att optiska lösningar (som Nokia och Infinera utvecklar) håller på att gå från forskningsstadiet till mainstream extremt snabbt.
  3. Energieffektivitet är den nya valutan: Datacenters tillväxt hänger inte längre på pengar, utan på om de får tillräckligt med el och om de kan hantera sin miljöpåverkan.
10 gillningar

Det anser jag inte (naturligtvis).

Men anser du alltså att investeringskostnaden och investeringens nödvändighet inte har någon betydelse för operatörerna?

Lumentum släpper rapport i morgon. Börsvärde 28 miljarder, P/E runt 260, har stigit 350 % på ett år. De har alltså för närvarande en CPO-laser design-in. Väntar med spänning på vad som händer med aktiekurserna när Nvidia kommer ut ur garderoben med Nokia och det inte bara handlar om en laser.

9 gillningar

Nåväl, det räcker nog om det här ämnet. Alla har sina egna motiv för att skriva här.

2 gillningar

GS förblir fortfarande negativ.

Nu är det senaste minimitarget @ 3,50 €.

12 gillningar

De har verkligen en hang-up på Nokia, GS :joy:. När man inte kommer åt att läsa den, har någon ett referat av huvudargumenten? Det är riktigt bra att det finns rejäl spridning i prognoserna, som GS och Inde i den nedre kanten i den mer pessimistiska änden.

5 gillningar

ja, och som en notering till det så ligger omsättningen på under två miljarder dollar :joy:

vi får hoppas på åtminstone ett P/E-tal på 50 för Nokia 2027

6 gillningar

Laajasta skaalasta puheenollen.

Santander höjer Nokia till outperform (neutral), riktkurs 6,40 euro - BN

14 gillningar

Och ännu en köprekommendation.

23 gillningar

Intressant inlägg, och det är nära kopplat till Nokia. Enligt detta är arkitekturen ännu inte huggen i sten. Leverantörens (kanske Nokia!?) beredskap för komponenttillverkning måste vara tillräcklig – det handlar alltså om försörjningskedjans mognad och tillräckliga yields. Nokia upprepade bland annat under CMD flera gånger att “exekvering” (executing) spelar en nyckelroll – och det skulle även passa in här.

Nvidias vision: Ett helt optiskt datacenter-rack (OIO)

Nvidias mål är en “Optical Input/Output” (OIO)-arkitektur där alla GPU- och switch-chip är utrustade med integrerade optiska motorer. Detta eliminerar konverteringsstegen mellan elektriska och optiska signaler. Implementeringen sker stegvis:

  1. Scale-Out-nätverk: CPO-switchar tas i bruk (skedde förra året).
  2. Scale-Up-nätverk: Införande av CPO-switchar i NVSwitch-enheter.
  3. GPU-chip: CPO-paketering direkt i GPGPU-chip.

Rubin Ultra och CPO-lösningen

Rubin Ultra-rack använder en NVL72 x 2-konfiguration, där två rack kombineras till en helhet med 144 GPU:er.

  • Scale-Up-anslutning: Intilliggande rack ansluts med optiska fibrar och CPO-teknik.
  • NVSwitch-enheter: Använder ett modifierat Quantum X800-chip. Varje chip är paketerat tillsammans med 4,5 stycken 3.2T optiska motorer (totalt 14,4T kapacitet per chip).
  • Hårdvaruantal: En Rubin Ultra-enhet kräver 144 CPO NVSwitch-chip, 24 NVSwitch-plattformar och 648 optiska motorer för Scale-Up-nätverket.

Scale-Out-nätverk och CX10

Även i rackens externa nätverk går man över till CPO-teknik:

  • Varje CX10-nätverkskort (NIC) är utrustat med en integrerad 3.2T optisk motor.
  • Det totala förhållandet i racket blir 5,5 optiska motorer per GPU.

Alternativa implementeringsmetoder för år 2027

Nvidia har två parallella lösningar för 2027 års Rubin Ultra-rack:

  1. Ortogonalt bakplan (Backplane): Svårt att montera, låg produktionsyield.
  2. CPO-lösning: Mekaniskt enklare, men utmaningen ligger i de optiska motorernas produktionsyield.

Det slutliga valet mellan dessa beror på försörjningskedjans beredskap och produktionssäkerhet närmare år 2027.


Nokias kontraktstillverkare av optisk utrustning och komponenter, Fabrinet (Fabrinet är fabriken som gör Nokias ritningar till fysiska, högpresterande moduler), offentliggjorde sitt resultat igår. Det går starkt, men de tillverkar förstås även åt andra aktörer i branschen som Lumentum, Coherent, Ciena och Cisco. Nokia nämndes också under rapporttillfället. Några utdrag nedan.

Fabrinets VD Seamus Grady nämnde under rapporttillfället att de har arbetat med dessa nya hyperskalningsprojekt och CPO-lösningar i “cirka 18 månader” – det vill säga sedan ungefär augusti 2024. Btw: Nokia meddelade om köpet av Infinera sommaren 2024, och även Infinera var sedan tidigare kund hos Fabrinet.

Analytikern George Notter lyfte fram att Nokia har berättat att de ökar sin produktionskapacitet för optiska nätverk. Han frågade Fabrinets ledning direkt om Fabrinet är delaktig i denna expansion.

VD Seamus Grady bekräftade eller förnekade inte samarbetet med Nokia direkt (på grund av kundsekretess), men konstaterade att de har en “mycket bra pipeline” och nya möjligheter med både befintliga och nya kunder.

CPO (Co-Packaged Optics): Fabrinet arbetar med tre olika kunder i CPO-projekt.
OCS (Optical Circuit Switching): Fabrinet ser detta som en helt ny produktkategori.

12 gillningar
9 gillningar

Sammanfattning av detta så att alla inte behöver översätta själva.

Nyheten i tidningen Dagens industri (Di) handlar om en historisk möjlighet för finländska Nokia och svenska Ericsson att delta i USA:s massiva försvarsprojekt.

Det rör sig om ett projekt drivet av Donald Trump, med målet att bygga ett missilförsvarssystem som täcker hela USA. Modellen är hämtad från Israels “Iron Dome”-system. Projektets uppskattade värde är: cirka 1 300 miljarder kronor (alltså cirka 115 miljarder euro).

Missilförsvar kräver extremt snabba, säkra och fördröjningsfria kommunikationsnätverk. Upptäckt och bekämpning av missiler i realtid är omöjligt utan den 5G/6G-kompetensen.

19 gillningar