Optisk integration i switchar (LPO, CPO) kommer säkerligen att stå i centrum för DC-nätverk under de kommande åren. Nvidia förberedde sig för detta genom Mellanox-förvärvet (2020), vilket nu möjliggör integration av kiselbaserade optiska kretsar i Spectrum-switchar. Här betonas Nokias roll som leverantör av kritiska optiska komponenter (InP ELS), samtidigt som Nokia får värdefull erfarenhet för sin egen CPO-utveckling då de behärskar helheten inom SiPh- och InP-optik.
Jag har sparrat med Gemini kring den bredare helheten, och en ”djupanalys” tyder på att det rör sig om en grundläggande strategisk förändring. Nokia är inte bara bundet till AI-RAN-genombrottet eller en enskild DC-arkitekturgeneration. Istället bygger de en övergripande, AI-driven nätverksutveckling för nuvarande och framtida intelligenta nät. Här är några nedslag i detta kontinuum:
Strategisk kärna: AI-driven vertikal integration
Nokias konkurrensfördel är inte separat RAN-, IP- och optisk kompetens, utan hela den integrerade stacken som optimerats med hjälp av AI:
- 3 nm ASIC & DSP: Både routrar (FP6) och optiska moduler (ICE7) bygger på designkompetens i världsklass inom 3 nm.
- InP & SiPh-gjuterier: Nokia kontrollerar själva helheten för laserteknologi (InP) och kiselbaserad optik (SiPh), vilket garanterar en unik västerländsk integrationsnivå.
Digital Twin – utvecklingens accelerator
Nvidia och Nokia är båda branschledande inom användningen av digitala tvillingar (Digital Twin). Detta samarbete gör dem starkare tillsammans:
- Virtuell prototypframtagning: Digital Twin möjliggör simulering av ASIC-kretsar och optiska nätverk i Nvidias Omniverse-miljö. Detta förkortar utvecklingscykeln med år och minimerar fel. Detta gäller såväl RAN, IP som optik.
- Nätverksautomation (MantaRay & EDA): Digital Twin är inte bara ett designverktyg, utan det styr nätverksautomationen i realtid. Exempelvis i telenät får Nokias MantaRay-lösningar ut allt mer kapacitet och driftsäkerhet från näten (jmf. AT&T-automation). Detsamma gör EDA (Event-Driven Automation) i datacenterverk, vilket möjliggör helt autonom och felfri nätverkshantering för AI-arbetsbelastningar.
Bakom rökridån: AI-RAN vs. DC-infra
Även om det har talats mycket om AI-RAN i samband med Nvidia-avtalet, är det bara en del av helheten. Justin Hotards tystlåtenhet om datacenterinfrastruktur (DC) under Q&A-sessioner tyder på att Nokia är djupt integrerat i Nvidias kommande arkitekturer (såsom Rubin).
- AI-driven nätverksutveckling: Nokia använder Nvidias AI-kraft för att utveckla nästa generations kommunikationsteknik. Detta skapar ett kontinuum där AI designar nätverk som är optimerade för AI-trafik.
- Synergi mellan AI-RAN, MX Edge och DC-DCI-nät: Även om exempelvis AI-RAN inte skulle få ett omedelbart brett genombrott, kan Nokia ändå dra nytta av utvecklingen i ASIC-, radio- och transportdesign för olika RAN-versioner. Å andra sidan representerar AI-RAN, MX Edge och DC-datacenter mycket likartade nätverksarkitekturer, så genombrott som 1.6T och 3 nm DSP stöder dem alla.
Slutsats för investerare
Nokia håller på att förändras från en cyklisk hårdvarusäljare till en kritisk möjliggörare av AI-infrastruktur.
- Vändpunkt 2026: Under H1/2026 är marginalerna pressade på grund av investeringar, men lanseringen av 1.6T och ramp-up av InP-fabrikerna öppnar vägen för högre marginaler och en korrigering av multiplarna (P/E).
- Ekosystemvinst: När “Nokia-stacken” är en del av Nvidias standard, skalar den från datacenter till AI-RAN och industriell kantberäkning (Edge).
Detta är inte bara ett enskilt avtal eller en affär, utan ett nytt arbetssätt: AI-driven nätverksutveckling i AI-eran.