Det är precis så. Jag sålde åtminstone mina aktier när det praktiskt taget var klart att inget högre bud skulle komma. Pengarna i säkert förvar och till andra investeringar.
Några gånger har ett köperbjudande träffat aktier i min egen portfölj, men nu har jag av nyfikenhet stannat kvar för att följa situationen från sidan.
Vad händer praktiskt taget härnäst:
Tvingas ovilliga säljare att avstå från sina aktier genom skiljeförfarande? Om ja, får dessa sista ägare samma som de andra eller mer?
Lyckas köparna köpa aktierna från börsen eller direkt från de sista ägarna och till vilket pris?
Eller blir nuvarande ägare kvar med en liten minoritetsandel i ett onoterat börsbolag för evigt eller tills de går med på att sälja?
-Inlösaren ställer en säkerhet som godkänts av skiljedomstolen och får i gengäld äganderätten till alla återstående aktier. De sista ägarna får det pris för aktierna som skiljedomstolen bestämmer, vilket i princip är detsamma som det som användes i köperbjudandet. Utöver detta får de sista ägarna ränta, som för närvarande är 6,5%. Räntan betalas från den dag då 3 veckor har gått sedan ansökan om inlösenförfarande lämnades in och fram till dess att inlösaren har betalat de sista ägarna det pris som skiljedomstolen bestämt. Det är dock möjligt att överklaga skiljedomstolens beslut och i värsta fall kan processen ta flera år. Detta beaktas dock vid beräkningen av tillräcklig säkerhet.
-Inlösaren förbehåller sig vanligtvis rätten att köpa aktier på börsen, men i bolag med lägre omsättning är kursen lätt högre än priset i köperbjudandet, så inlösaren köper inte aktier på börsen.
-Nej, det blir inte kvar. Genom att äga över 90% av aktierna “tvingas” du förvärva resten också.
Så är det att aktierna kunde säljas till ett erbjudandepris och att ett höjt bud skulle komma var beroende av att priset fördubblades, när Ensio hade gjort ett sådant papper, men visst kan man få en ganska bra avkastning på dessa om man väntar på inlösen. Då är kapitalet förstås bundet i objektet.
Det lämnade en lite sur smak i munnen från köpet av Innofactor på börsen.
Vanligtvis önskar jag alla finska börsbolag väl, men en liten skadeglädje uppstod när jag kikade på rapporten. Omsättningen sjunker och resultatet är svagt.
Man fick ganska bra pengar från detta i samband med köperbjudandet
"En lång period med beslut. Tack Sami Ensio för ett utmärkt samarbete, som åtminstone fortsätter som vänskap. Jag lämnade Innofactors styrelse nu när Innofactor, med sina nya ägare, fick den frihet de önskade från börsens bojor. Jag håller med Sami om att verksamheten som börsbolag orsakar många typer av påfrestningar för både styrelsen och den övriga ledningen, och jag kunde inte uppskatta det orimliga gnället om huruvida något ska meddelas sent på kvällen eller tidigt på morgonen, och otaliga andra helt irrelevanta observationer som börsen använder för att styra styrelser att fokusera på formaliteter istället för sitt egentliga arbete, formaliteter som egentligen inte kan ha någon inverkan på investerare.
Innofactor grundades i skalet av ett företag som Microsofts importör Mikrolinks Timo Havulinna och Peter Burman hade förvärvat och först delvis, sedan helt, sålde till R. Linturi Oy och Mikko Setälä för import av Windows-applikationer. Tidigare verksamhetsområden inkluderade bland annat ett häststuteri. Jag var styrelseordförande för det företaget från 1985. Verksamheten med import av Windows-applikationer såldes och företaget bytte namn från Simul Oy till Yritysmikrot Oy, med förlagsverksamhet som verksamhetsområde.
Med andra intressen som tog över, upphörde förlagsverksamheten. Den senaste boken som Yritysmikrot gav ut var Sata ilmiötä 2000-2020, som jag skrev tillsammans med Ilkka Hannula. En slags start på en framtidsforskarbana, som trycktes och såldes i 7 000 exemplar. Den mest betydande effekten torde ha varit tidningen Yritysmikrot, som under några år vid skiftet mellan 1980- och 1990-talet lyfte fram utmaningarna med mikrodatornätverk och systemarbete relaterat till mikrodatorer.
Men år 2000 ändrades företagets namn till Innofactor Oy och Sami Ensio tog över rodret. Min fru Kaija och jag stannade kvar som styrelsemedlemmar efter att jag hade varit styrelseordförande för det företaget i 15 år. Min egen nya styrelseroll fortsatte fram till den omvända noteringen i december 2010 och sedan, när företaget befann sig i en svår situation, igen från våren 2018 fram till idag. Detta bildar en över 30 år lång resa, som alltså slutade idag. En fin och mångfacetterad resa. Lycka till Innofactor, som nu verkar i alla nordiska länder."
Innofactors obestridda andel på 1.68€ kom in på kontot igår. Hela processen är ännu inte över, den betrodde mannen kräver redigering av konkurrerande bud och relaterade dokument, de sägs vara försvunna, men kanske hittas om skiljedomstolen beordrar att de ska offentliggöras. Muntlig förhandling i juni. Det är ganska 50/50 om inlösenpriset blir 1.68€ eller 1.86€, mycket beror på om dokumenten hittas och vad de innehåller.
