EK har verkligen en förbluffande stark önskan att måla distansarbete som ett hinder för ekonomisk tillväxt. Nu verkade de presenterade siffrorna så fräcka att jag var tvungen att läsa rapporten mer noggrant.
I hela rapporten är det först förvånande varför av alla möjliga aktörer, Naturresursinstitutet (Luonnonvarakeskus) och en enmanskonsult för livsmedelsmarknaden har gjort den? Från beskrivningarna av båda organisationerna:
\u003e Naturresursinstitutet (Luke) är en forsknings- och expertorganisation som verkar inom jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde. Vi producerar kunskapsbaserade lösningsmodeller och tjänster för våra kunder samt mervärde för hållbar och konkurrenskraftig näringsverksamhet baserad på förnybara naturresurser. Vi stöder samhälleligt beslutsfattande relaterat till naturresurser och naturresursekonomi.
\u003e REINU econ Oy är ett företag grundat 2020 som erbjuder experttjänster relaterade till livsmedelsmarknadens funktion och strukturer. Vi bedriver ekonomisk forskning, marknadsanalyser och utvärderingar av politisk påverkan.
\u003e
\u003e Företagets grundare och verkställande direktör är jordbruksekonom, doktor i jordbruks- och skogsvetenskaper Kyösti Arovuori. Han har över 20 års erfarenhet av forsknings- och expertarbete inom sektorn både nationellt och internationellt.
Om jag ville studera det mest urbana fenomenet, det vill säga distansarbete, skulle det första jag tänkte på inte vara att ge uppdraget till en doktor i jordbruks- och skogsvetenskaper, samt en organisation inom samma förvaltningsområde som fokuserar på förnybara naturresurser. Den förhandsinställning som skapats av EK och MaRa är nu så uppenbar att beställarens roll inte behöver ifrågasättas högt.
Själva rapporten finns här: https://ek.fi/wp-content/uploads/2025/12/Etatyot-aamupalatilaisuuden-esitys-041225.pdf
Baserat på rapporten har EK gjort ett uttalande:
\u003e Enligt utredningen är den totala ekonomiska kostnaden för distansarbete 1,34 miljarder euro. Av detta är effekten av underutnyttjade och tomma kontorslokaler 632 miljoner euro, transport 431 miljoner euro och lunchrestauranger 275 miljoner euro per år.
I beräkningarna för lunchmåltider finns det verkligen flera antaganden. Jag vet inte hur denna doktor brukar bedriva forskning, men det skulle knappast klara en peer review. Bland annat verkar lunchvärdet vara ett momsbelagt värde (som inte är förlust för restaurangerna, syns inte ens i omsättningen). Det är också ett starkt antagande att ingen distansarbetare äter lunch utanför hemmet eller beställer lunch via Wolt (som jag åtminstone gör, kanske är jag ett statistiskt undantag).
Av någon anledning är även den förlorade (momsbelagda) försäljningen för lunchrestauranger i Helsingfors relevant, när pendlare äter någon annanstans.
Tomma kontorslokaler å sin sida orsakar kostnader både för fastighetsägare och investerare, samt för deras hyresgäster. Tydligen kan hela landets tomma kontorsyta extrapoleras baserat på de tomma kontoren i huvudstadsregionen. Kanske samma metod kunde användas för att uppskatta beläggningsgraden för hyresbostäder och padelhallar i hela landet? Av någon anledning genererar även en normal underutnyttjandegrad på 10 % intäktsförluster på 379 M€, men en ökning med 6 procentenheter orsakar intäktsförluster på 614 M€, jag kunde inte få detta att stämma med min egen kalkylator.
När antaganden sedan görs baserat på mängden utfört distansarbete, och kostnaderna för ineffektivitet i kontorslokaler härleds från detta, extrapoleras även mängden distansarbete som täcker hela landet baserat på mängden distansarbete i huvudstadsregionen (”Från mängden distansarbete utfört i huvudstadsregionen (12,5 %) härledda kontorslokaler …”). Innan detta konstateras dock i samma rapport att
\u003e (Distansarbetets) Effekt är störst i huvudstadsregionen, eftersom det där i princip finns proportionellt fler arbetsplatser där distansarbete är möjligt. Exempel på detta är statliga arbetsplatser.
\u003e Arbetsplatserna i landskapen har huvudsakligen uppstått inom branscher där den primära formen av arbete inte är distansarbete. Statistiken betonar särskilt arbetsplatser inom vårdsektorn.
Doktorn har linjärt extrapolerat mängden distansarbete i hela landet baserat på landets största distansarbetsregion, trots att han själv konstaterar att det inte utförs lika mycket distansarbete på andra platser.
Enligt EK har distansarbete påverkat trafiken med 431 M€. Siffran är av en slump exakt densamma som skillnaden i reala privata konsumtionsutgifter för transport. Enligt diagrammet inkluderar denna siffra både passagerartransport med taxi (-12 %) och sjö- och inlandsfart (-39 %). I samma veva konstateras att även studenternas rörlighet har minskat, men effekten verkar inte ha beaktats i siffrorna?
Allt detta utan att ens tala om vart den sparade konsumtionen riktas, men enligt EK knappast till tjänster med högre förädlingsgrad. Och hur Naturresursinstitutet ser på hållbar utveckling i förhållande till minskat resande och lokaler som kräver uppvärmning.
Jag vet inte ens varför jag började reda ut detta, åtminstone inte för att skydda mina blodtrycksnivåer…
Redan formuleringen “Enligt utredningen är distansarbetets ekonomiska kostnad totalt 1,34 miljarder euro.” Pengarna har ju inte försvunnit någonstans, de används bara till olika saker? Istället för att en anställd köper fem luncher i veckan, går hen på en restaurangmiddag osv.
. Jag trodde efter att ha läst det meddelandet att jag hade sovit 31 timmar istället för 7 timmar, för det är ju ingen självständighetsdag idag än 
.