Skulle HKFoods gynnas av ytterligare avyttringar om en sådan möjlighet öppnade sig? Det spekuleras om att en försäljning av andelarna i Honkajoki och Kivikylä avsevärt skulle kunna minska de långfristiga räntebärande skulderna på 115 miljoner euro, skulder som är amorteringsbara inom ett år. Enligt analytikern skulle en försäljning av dessa tillgångar inte påverka aktiekursen, eftersom deras effekt redan är inkluderad i bolagets P/L-prognoser. Sant. Är marknadens uppfattning fortfarande att skuldsättningen är för hög? Om så är fallet skulle en lättnad av skuldbördan sänka riskpremien, och effekten av detta skulle kunna vara större än minskningen av nettoresultatet till följd av avyttringarna. Eller vilken effekt skulle avyttringarna ha på nettoresultatet när även räntekostnaderna skulle minska?
Enligt prognoserna kommer räntekostnaderna år 2027 att ligga under 10 miljoner euro per år. Behöver de ligga under 5 miljoner för att bolaget inte längre ska anses vara för skuldsatt? Eller på noll? När omsättningen överstiger 1 miljard euro, är då fokuset på skuld och räntekostnader med nuvarande siffror relevant, det vill säga skapas inget ytterligare värde genom avyttringar? Eller är orsaken till den ”låga” värderingen förväntningar om bolagets dåliga vinsttillväxtmöjligheter, antingen på grund av omöjligheten i volymtillväxt eller svårigheten att bibehålla lönsamheten?
Aktiens marknadspris är alltid korrekt eller effektivt i varje givet ögonblick, precis som för ett år sedan, sedan dess har aktien gett en avkastning på cirka 70 %. HK:s kurs bottnade i augusti 2024, varefter den har ungefär tredubblats när man räknar med de utbetalda kapitalåterbäringarna. Institutionella investerare har inte köpt några HK-aktier alls mellan augusti 2024 och december 2025 – de har visserligen inte sålt heller – men institutionernas och fondernas låga andel på ägarlistan är ganska intressant. Bland ägarna finns två stora pensionsförvaltare, en pensionskassa och en (1) fond. Bland de 30 största ägarna i slutet av december är det endast finländska privatinvesterare som har ökat sitt innehav sedan augusti 2024, inte institutioner eller förvaltarregistrerade ägare. Kommer institutionerna in som ägare först när siffrorna är ”i ordning”?