Nedan finns Tommis förhandskommentarer när Betolar publicerar sitt Q1-resultat på fredag. 
Vi förväntar oss att omsättningen har vuxit i takt med att den kommersiella fasen fortskrider, och att förlusterna har minskat tack vare sparåtgärder. Kassasituationen stärks av den del av klimatfondslånet som lyftes i början av året. Vårt intresse på resultatdagen riktas, baserat på bolagets kommentarer, mot en betydande innovation inom nyckelteknologier.
Betolar Oyj
Företagsmeddelande
23.4.2025 kl. 13:30
Betolar Oyj: Jyri Talja har utnämnts till tillväxtchef och kallats till ledningsgruppen
Betolar expanderar på den kanadensiska marknaden.
Materialteknikföretaget Betolar meddelar att de utvecklar en cementfri gruvfyllningslösning för Canadian Royalties Inc:s Nunavik Nickel-projekt.
Betolars lösning ersätter cement som typiskt används vid gruvfyllning med industriella sidoströmmar och erbjuder ett sätt att minska koldioxidutsläppen inom gruvdrift.
Enligt Betolars pressmeddelande siktar företagen på att kommersialisera lösningen i början av 2026 baserat på teknisk-kommersiell forskning och pilotprojekt.
Enligt pressmeddelandet är partnerskapet viktigt för Betolar, eftersom det möjliggör företagets expansion på den kanadensiska marknaden.
Och här är pressmeddelandet om saken:
Pressmeddelande
Ja lisää tiedotetta pukkaa:
Betolar Oyj
Pressmeddelande
24.4.2025 kl. 14.00
Betolar Oyj: 99% utbyte av metaller verifierat i tester
Betolars nya innovativa metod för metallseparering och tillverkning av grönt cement har testats i pilotskala med utmärkta resultat i samarbete med en nordisk samarbetspartner. I metallurgiska processer kan en betydande mängd värdefulla metaller finnas kvar i slaggen. Tack vare Betolars metod kan slaggen renas från värdefulla fraktioner till 99 % och samtidigt kan den renade restslaggen användas som bindemedel, som grön cement. Experimenten som genomfördes förra veckan med samarbetspartnern lyckades som förväntat och uppnådde till exempel cirka 99 % i kromutvinning.
https://www.inderes.fi/releases/betolar-oyj-metallien-99percent-saanto-todenneta-testeissa
“De starka resultaten från testerna i pilotskala visar tydligt potentialen i vår teknologi. Vi kan nu gå vidare med kommersialisering och skalning av metoden mot industriell skala”, konstaterar bolagets verkställande direktör Tuija Kalpala.
Här är Tompas kommentarer om Betolars Q1-resultat.
Är Outokumpu den första kunden för denna teknologi?
Det är verkligen en fin innovation. Som lekman kan man fundera över att den globala omsättningspotentialen är ganska enorm.
Hur skulle man kunna utnyttja denna teknologi för gruvor som redan har upphört med sin verksamhet? Även i Finland finns det sådana gruvor med stora avfallsområden där betydande mängder anrikningsavfall har samlats under årtionden. Det skulle kunna finnas stora mängder metaller att utvinna från dessa, och resten kan användas som bindemedel.
Hur lönsamt skulle det kunna bli när det inte längre finns en gruva eller anrikningsverk i drift?
Redigering efter en liten internetsökning.
Den tidigare Outokumpu-gruvan i Lampinsaari var i drift 1954-1992. Där finns ett avfallsområde för anrikningssand på 90 ha. Detta har landskapsanpassats.
Citat från länkens text:
“”“Vid anrikningen av malmer uppstod 24,4 Mt anrikningssand, varav 13,7 Mt har deponerats på avfallsområdet och cirka 10,7 Mt i underjordisk gruvfyllning.”“”
Enligt Chat GPT är metallhalterna i gamla högar förmodligen betydligt högre än i nuvarande, på grund av ineffektiviteten i gamla processers separation. Det vore verkligen intressant att veta vilken typ av anläggning Betolars innovation kräver, om tekniken, baserat på samtalet, utnyttjar värme etc… 
Vem skulle då operera på de gamla högarna? Man skulle behöva skapa en helt ny affärsverksamhet och det kräver pengar och tid. Miljötillstånd kan också spela en roll, åtminstone i Finland. Betolar har en ganska tunn kassa för att göra något storskaligt. Skulle det kunna vara ett litet kommersiellt projekt med ett gruvbolag på gång, och sedan går man till ägarens plånbok för att få det hela skalat. Betolars övriga affärsverksamhet står, baserat på samtalet, inför tillräckligt med utmaningar i den nuvarande världssituationen….
@Tommi_Saarinen Det blev lite oklart från diskussionen, kan anrikningssand utnyttjas efter metallseparationen? Försvinner även kemiska föroreningar (sulfider etc.) med metallerna? Eller kan grönt cement förädlas endast från slagg efter metallseparationen?
Tommi har gjort en ny företagsrapport efter Betolars Q1.
Betolars Q1-rapport låg under våra förväntningar vad gäller orderingången, vilket är anledningen till att vi sänkte våra prognoser för innevarande år. I centrum för investeringsberättelsen har enligt vår mening en ny metallseparationsmetod hamnat, vars ekonomiska potential verkar betydande. Vägen till en kommersiell produkt är dock fortfarande lång. Även om vi höjde våra medelfristiga prognoser, är vi i ljuset av nuvarande information inte redo att luta oss starkare mot potentialen, utan vi väntar på Betolars kapitalmarknadsdag för mer detaljerad information om ämnet. Med hänsyn till prognosändringarna höjer vi vår riktkurs till 1,2 euro och upprepar vår minska-rekommendation.
Hej, här i en omfattande artikel av tidningen Tekniikka & Talous kommenteras funktionsprinciperna mer i detalj.
Baserat på detta: Till en viss het slagg (konverterslagg och skänkslagg nämnda) tillsätts ett reduktionsmedel, vilket separerar den återstående metallen från slaggen. Därför måste tillverkningen ske i anslutning till ett stålverk.
Sedan tillsätts anrikningssand till den återstående slaggen, varvid slaggen bör ändra sina egenskaper och bli lik masugnsslagg.
Metallen separeras alltså, enligt min uppfattning, specifikt från slaggen och anrikningssanden skulle som sådan bli en del av slutprodukten.
Här är relaterad läsning om det intresserar. En GTK-expert berättar i artikeln om gruvornas anrikningssand.
Ett utdrag ur artikeln:
“”“”“Förutom att avfallsmängden ökar vid aktiva gruvor, finns det även vid stängda gruvor. Enligt en GTK-utredning från för ett par år sedan har totalt cirka 98 miljoner ton anrikningssand och 29 miljoner ton gråberg deponerats på avfallsområdena vid 35 stängda gruvor.”“”“”
Mycket pengar skulle kunna sparas och det skulle även finnas en möjlighet att tjäna pengar på dessa avfallshögar. Man skulle tro att även finska staten skulle vara intresserad av denna fråga. För det första att aktiva gruvor inte längre skulle ackumulera avfall och för det andra att gamla avfallsområden skulle kunna tas bort och områdena återställas till sitt naturliga tillstånd. Detta skulle staten också kunna stödja.
VD Tuija Kalpala var i Tommis intervju på bolagets kapitalmarknadsdag.
Ämnen:
00:00 Start
00:13 Betolars utvecklingsresa
03:24 Bolagets viktigaste framgångar
04:38 Vad kunde ha gjorts annorlunda?
05:32 Innovation för metallseparation i centrum av strategin
07:18 Nästa steg för kommersialisering av teknologin
08:40 Kundbas
10:05 Betolar Optimize-lösningen
12:27 Tidsplan för kommersiella framsteg
På senare tid har intressanta nyheter synts inom betongbranschen. Även om Betolar verkar ha övergett betongprodukter i sin strategi, har någon en känsla för gamla nyheter om i vilken skala Betolars lösning har tillämpats industriellt? Jag minns åtminstone någon tillverkare från Belgien, kanske även från Finland, som nyligen publicerade om användningen av geopolymere.
Som en spegelbild, till exempel Lakan Betonis färska teknikval om koldioxidutnyttjande, där skalan i offentliggörandet anges vara 1000 ton CO2 i inledningsskedet. När jag granskade informationen från teknikleverantören Carbonaide, skulle den mängden räcka för cirka 10 000 kubikmeter produktion med 100 kg CO2/m3 betong. Som markstensprodukter motsvarar mängden cirka 120 000-200 000 m2 produkter. Var betongprodukter ändå en så hopplös marknad för Betolar om ett företag som är mindre än 3 år gammalt redan kan nå denna hastighet?
Intressant var också det som fanns i slutet av pressmeddelandet: “Dessutom möjliggör karbonisering användning av helt nya bindemedel. Till exempel kan slagg som uppstår vid tillverkning av rostfritt stål användas som cementersättning.”. Var inte just detta bindemedel i Betolars fokus än idag?
När jag googlade de senaste nyheterna baserat på detta, hittade jag också samarbetet med Elematic där fokus verkar ligga på mer avlägsna marknader, precis som för Betolar vid något tillfälle. Hålplattor har Betolar inte övergett, åtminstone inte enligt mediamaterialet.
I Bauma innovationspris verkar även en annan CO2-behandlingsteknik, Rotho, ha fått erkännande, vars specialitet är härdningsutrymmen för tillverkare. Även i samband med Heidelberg finns samma CO2-behandlingsreferens åtminstone på forskningsnivå:
“Lithonplus is currently working with its parent company, HeidelbergMaterials, on a research project, in collaboration with the Friedrich-Alexander University of Erlangen-Nuremberg and the Technical University of Munich, among others, aimed at developing CO2-neutral concrete. During the curing process, CO2 is introduced into the concrete through carbonation and permanently bound there.”
Allt detta hänvisar till betongprefabrikat, men är uppenbarligen i stark medvind. Har Betolar visat några initiativ gällande detta koldioxidämne, eller är ämnet ett hot mot geopolymervägen?
Tack för de goda insikterna, här är några tankar relaterade till de ämnen du tog upp.
Betolars Geoprime-betong har bland annat använts i parkeringsplatsbeläggning och avloppsrör. Av omsättningsutvecklingen kan man dock dra slutsatsen att tillverkningsvolymerna har förblivit mycket låga.
Hänvisningen till ett helt nytt bindemedel är verkligen intressant. Betolar har omfattande undersökt användningen av möjliga nya bindemedel, vilket också är kärnan i företagets nya metod.
Ett företag vid namn CarbonCure har tillverkat miljövänlig betong med liknande teknik som Carbonaide. Ett frågetecken för mig har varit kostnaderna för koldioxidavskiljning och transport i denna skala. Miljoninvesteringen och driftsättningen vid Lakan-fabriken är dock ett tecken på kostnadseffektivitet.
Jag kan inte direkt säga om denna teknik skulle kunna användas i geopolymbetong. Betolar har hittills inte tagit initiativ till koldioxidavskiljning och lagring.
Betolar meddelade att egenskaperna hos den gröna cement som tillverkats med deras nya metod motsvarar traditionell Portlandcement och vida överträffar prestandan hos masugnsslagsbaserade bindemedel som används i stor utsträckning.
Här är ännu Tommis mer omfattande kommentarer gällande denna färska nyhet om Betolar.